En enastående syn utgjorde Vasas skrov, när vattnet tömdes ur Gustaf V:s docka på Skeppsholmen 9 maj. VASABÄRGNINGEN 1961 Av redaktör ALF GRANDIEN Regalskeppet Vasa, som legat på botten av Stockholms ström sedan den 10 augusti 1628, kunde under det förflutna året lyftas upp till vattenytan och föras in till den plats, där fartyget för framtiden skall ligga. Hösten 1960 hade Vasanämnden fattat principbeslut om att skeppet skulle lyftas enligt den konventionella pontonmetoden. En betong-ponton, den största som tillverkats i landet, har byggts av Gävle varv, och den kunde tagas i anspråk under 1961. Pontonen är 56 meter lång, 21 meter bred och nära 4 meter hög. Den väger 2 500 ton, och lastförmågan är 1 200 ton. Lyftningen av Vasa beräknades ske i slutet av april. Den 7 april gled skeppet emellertid 8 meter bakåt, varför ett uppskov blev nödvändigt. Några dagar senare, den 10 april, kunde Vasa lyftas till tre meter från botten. Arbetet fortsatte, och en vecka senare lyftes fartyget till endast någon dryg meter under vattenytan. Påföljande dag syntes skuggan av Vasa på en halv meters djup, och den 24 april var skeppet uppe i ytan. Den 3 maj flöt Vasa på egen köl och kunde den 4 maj föras in i Beckholms-dockan. Därefter påbörjades arbetet på att innesluta Vasa i en kåpa av aluminium; i denna överbyggnad skulle skeppet ligga i sju år. I mitten av oktober avbröts visningarna för allmänheten tillfälligt, och den 24 november kunde bogsering ske från Beckholmen till Alkärret, som blir Vasas definitiva förläggnings-plats. Till allmän förfäran tycktes en viss slagsida börja uppkomma. Saken berodde på en ren tillfällighet, så till vida att en vattentank av misstag fått stå öppen och ett par slangar hade gått sönder. Bakom dessa korta data ligger en rad av omfattande arbeten. Skeppet måste i möjligaste mån konserveras, vilket förutsatte en rengöring, så grundlig som omständigheterna tillät. Under tiden gjorde arkeologerna sina undersökningar, och allmänhetens intresse var stort. Massor av besökare kunde inregistreras. Festligheter hade planerats till 17—18 juni, då den av konungen skänkta örlogsflaggan, som gjorts efter mönstret av våra äldsta, i Amsterdams riksmuseum förvarade örlogsflaggor, skulle hissas. Evene- 189