Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vasabärgningen 1961. Av redaktör Alf Grandien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En enastående syn utgjorde Vasas skrov, när vattnet tömdes ur Gustaf V:s docka på Skeppsholmen 9 maj.
VASABÄRGNINGEN 1961
Av redaktör ALF GRANDIEN
Regalskeppet Vasa, som legat på botten av
Stockholms ström sedan den 10 augusti
1628, kunde under det förflutna året lyftas
upp till vattenytan och föras in till den plats,
där fartyget för framtiden skall ligga.
Hösten 1960 hade Vasanämnden fattat
principbeslut om att skeppet skulle lyftas enligt
den konventionella pontonmetoden. En
betong-ponton, den största som tillverkats i landet, har
byggts av Gävle varv, och den kunde tagas i
anspråk under 1961. Pontonen är 56 meter
lång, 21 meter bred och nära 4 meter hög.
Den väger 2 500 ton, och lastförmågan är 1 200
ton.
Lyftningen av Vasa beräknades ske i slutet
av april. Den 7 april gled skeppet emellertid
8 meter bakåt, varför ett uppskov blev
nödvändigt. Några dagar senare, den 10 april, kunde
Vasa lyftas till tre meter från botten. Arbetet
fortsatte, och en vecka senare lyftes fartyget
till endast någon dryg meter under vattenytan.
Påföljande dag syntes skuggan av Vasa på en
halv meters djup, och den 24 april var skeppet
uppe i ytan. Den 3 maj flöt Vasa på egen köl
och kunde den 4 maj föras in i
Beckholms-dockan. Därefter påbörjades arbetet på att
innesluta Vasa i en kåpa av aluminium; i
denna överbyggnad skulle skeppet ligga i sju år. I
mitten av oktober avbröts visningarna för
allmänheten tillfälligt, och den 24 november
kunde bogsering ske från Beckholmen till
Alkärret, som blir Vasas definitiva
förläggnings-plats. Till allmän förfäran tycktes en viss
slagsida börja uppkomma. Saken berodde på en ren
tillfällighet, så till vida att en vattentank av
misstag fått stå öppen och ett par slangar hade
gått sönder.
Bakom dessa korta data ligger en rad av
omfattande arbeten. Skeppet måste i möjligaste
mån konserveras, vilket förutsatte en rengöring,
så grundlig som omständigheterna tillät. Under
tiden gjorde arkeologerna sina undersökningar,
och allmänhetens intresse var stort. Massor av
besökare kunde inregistreras. Festligheter hade
planerats till 17—18 juni, då den av konungen
skänkta örlogsflaggan, som gjorts efter
mönstret av våra äldsta, i Amsterdams riksmuseum
förvarade örlogsflaggor, skulle hissas. Evene-
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 28 21:32:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1961/0189.html