Utrikeshandel, valutareserv och sjöfart Den svenska exporten kom under 1961 i stort sett att ligga kvar på den höga nivå den nådde under fjärde kvartalet 1960. Exportvärdet steg med 897 milj. kr. (7 procent) till 14 170 milj. kr. Den största ökningen föll på verkstadsprodukter. Sålunda ökade maskinexporten med 487 milj. kr. och exporten av bilar och arbeten av metall, som ju också brukar hänföras till verkstadssektorn, med 56 resp. 37 milj. kr. Vidare steg exporten av papper med 105 milj, kr., av spannmål med 92 milj, kr., av handelsfärdigt järn och stål med 85 milj, kr. och av järnmalm med 25 milj. kr. Mera betydande minskningar inträffade för massa (— 108 milj, kr.), trävaror (— 70 milj, kr.) och fartyg (— 64 milj. kr.). Geografiskt sett fördelade sig ökningen tämligen jämnt på EEC och Efta, medan exporten till Nordamerika och flertalet underutvecklade länder var något mindre än tidigare. Importen till Sverige gick upp med endast 111 milj. kr. (knappt 1 procent) till 15 117 milj, kr. Liksom på exportsidan hänförde sig den största ökningen till verkstadsprodukter (319 milj. kr. enbart för maskinimporten). En betydande importminskning inträffade för järn och stål (138 milj. kr.). Sänkningen av tullarna gentemot Eftaländerna påverkade tydligen vår import från dessa länder. Importen av bearbetade varor från Efta steg sålunda med omkring 15 procent, medan motsvarande importökning i förhållande till EEC stannade vid endast 1 å 2 procent. Enligt angivna import- och exportsiffror skulle 1961 års importöverskott ha stannat vid 947 milj. kr. (mot 1 733 föregående år). Samtidigt beräknas emellertid den svenska handelsflottan ha seglat in netto c:a 1 400 milj. kr. Övriga poster i den s. k. bytesbalansen beräknas ha givit ett negativt saldo om 200 milj. kr. Sam-manställes dessa uppgifter kommer man fram till ett positivt saldo å bytesbalansen om 250 milj. kr. Drar man härifrån det preliminärt beräknade nettobeloppet för de kända kapitaltransaktionerna (— 50 milj, kr.), skulle man komma fram till att valutareserven borde ha ökat med 200 milj. kr. I själva verket steg den emellertid med omkring 700 milj. kr. mer (eller 902 milj. kr. till sammanlagt 3 790 milj. kr.). Någon förklaring till var alla dessa pengar, som i statistiken redovisas såsom förskjutnings-post, kommer ifrån har man som bekant ännu inte kunnat prestera. Det kan tilläggas att för-skjutningsposten varit positiv (på mellan 150 och 600 milj, kr.) sedan 1955. Sjöfarten på svenska hamnar blev av ungefär samma omfattning som tidigare. Det ankomna lasttonnaget var nästan exakt detsamma som 1960 eller 17,6 miljoner nettoregisterton. 33,9 procent av tonnaget var svenskt. Kommers-kollegii trampfraktindex sjönk med cirka 4 procent till 124 (1948 = 100). Exceptionell ökning i statsinkomsterna För första gången sedan Koreakrisen uppvisade den svenska totalbudgeten 1960/61, d. v. s. driftbudgeten sammanställd med investerings-anslagen på kapitalbudgeten, ett överskott uppgående till 400 milj. kr. Enligt i statsverkspro-positionen för 1962 framlagda beräkningar kunde också budgeten för 1961/62 beräknas komma att ge ett överskott (160 milj, kr.), liksom f. ö. också 1962/63 års budget (20 milj. kr.). Omslaget från 1950-talets negativa budgetbalanser beror framför allt på en stark ökning av statens inkomster (utgifterna har fortsatt att expandera i en tämligen oförändrad takt). Som framgår av bredvidstående tabell blev inkomstökningen särskilt kraftig mellan budgetåren 1959/60 och 1960/61 eller 3 miljarder kr. Det var den från den 1 januari 1960 införda allmänna omsättningsskatten i förening med en ovanligt stark tillväxt i skatteunderlaget i form av taxerade inkomster som åstadkom detta. Utgiftsökningarna under de senaste budgetåren har bl. a. hänfört sig till förbättrade folkpensio ner och barnbidrag, införda i samband med omläggningen från direkt till ökad indirekt beskattning samt en utbyggnad av undervisningsväsendet. Ett nytt inslag representerade vidare de starkt ökade anslagen för internationell hjälpverksamhet. Utgifter och inkomster på budgeten samt statsskulden från budgetåret 1954/55. (Miljoner kronor.) Driftbudgeten [-Kapitalbudgeten-] {+Kapital- budgeten+} Stats- Ink. Utg. [-Invest.-anslag-] {+Invest.- anslag+} skulden 1954/55 8 907 8 619 2 102 14 524 1955/56 10 072 9 691 2 272 15 477 1956/57 10 691 10 978 2 046 16818 1957/58 12019 12 120 2 510 18 362 1958/59 12 604 12 743 2 441 19 173 1959/60 13 657 13 698 2 675 20 660 1960/61 16 641 14 829 2 526 20 411 1961/62 17 972 16 200 2 766 — (ny ber.) 202