styrkande — yttranden anser man det nödvändigt att i förenklande syfte göra vissa ingrepp i skolberedningens förslag. Åtskilliga remissinstanser, som inte anmäler en från skolberedningen i den ena eller andra riktningen avvikande uppfattning om hur högstadiet skall organiseras, yttrar sig med försiktighet och tveksamhet. Skoldirektören i Stockholm uttrycker säkert mångas uppfattning på detta sätt: Skolberedningen har starkt underskattat de svårigheter som lärarna kommer att ställas inför i den nya skolan. Desto större vikt måste tillmätas de tre väsentliga åtgärder, som beredningen föreslår för att förbättra förutsättningarna för skolans personal, nämligen lärarfortbildning, bättre och rikligare undervisnings-hjälpmedel samt sänkning av elevantalet i klasserna. Med kraftigt understrykande av att dessa synnerligen viktiga förutsättningar och utfästelser effektivt och snabbt kommer till förverkligande på sådant sätt att samtliga kommuner blir delaktiga av de ökade resurserna tillstyrkes beredningens förslag i differentieringsfrågan. Flertalet remissinstanser har alltså tillstyrkt beredningens förslag. Men det finns offentliga myndigheter, som ställer sig på en annan linje. Länsskolnämnden i Uppsala län ger uttryck åt en viss resignation, då den anmäler att den i det läge vari frågan befinner sig inte vill belasta sitt yttrande med någon egen ingående argumentering. Nämnden vill endast framhålla angelägenheten av att de ansvariga statsmakterna vid frågans vidare behandling förfar med klar insikt om förslagets brister och skapar möjligheter till smidig tillämpning av skolsystemet, så att man så långt möjligt kan reducera de olägenheter, som en definitiv fixering otvivelaktigt skulle medföra. De olika lärarorganisationerna går på olika linjer. Folkskollärarförbunden tillstyrker genom TCO beredningens förslag, medan läroverks-lärarna och Saco pläderar för en ämnesvalsgruppering av eleverna, när de går upp i årskurs sju. Arbetsgivareföreningens och Industriförbundets prövning av skolberedningens förslag i differentieringsfrågan har lett fram organisationerna till den uppfattningen, att ett stånd-punktstagande helst borde grundas på en inom ett icke alltför litet antal kommuner bedriven försöksverksamhet, byggd på skolberedningens förslag. Man framför dock icke något yrkande härom utan säger sig ej motsätta sig ett genomförande av beredningens förslag. Man förknippar emellertid detta med villkoret att möjligheterna till partiell differentiering i årskurserna 7 och 8, i vad gäller de gymnasie- inriktade elevernas behov av fördjupade kunskaper i vissa ämnen, i varje fall inte kommer att beskäras. Organisationerna förutsätter vidare att förekommande tillvalsämnen och alternativkurser för de gymnasieinriktade eleverna skall innebära väsentligt skärpta krav med avseende på kunskaper och självständigt arbete i förhållande till dem som skall gälla för övriga elever på samma åldersstadium. I skarp kontrast till detta yttrande står så LO:s. LO tillstyrker visserligen ett högstadium med tillvalsmöjligheter i årskurserna 7 och 8 och linjeval i årskurs 9 men uttalar sig för sammanhållen undervisning hela grundskolan igenom i ämnena svenska, matematik, engelska, samhällskunskap samt i de estetiska ämnena. LO sätter också in en hård kritik mot de s. k. yrkesförberedande linjerna i årskurs 9 och karakteriserar förslaget till grundskola som egentligen innebärande ett förslag om en 8-årig grundskola med en under 9:e året påbörjad yrkesutbildning för många elever. Av de politiska ungdomsförbunden går högern på linjedifferentiering, folkpartiet på beredningens linje och socialdemokraterna på ett helt sammanhållet högstadium. Enligt skolberedningens förslag skall grundskolan liksom försöksskolan ge eleverna såväl teoretisk som praktisk yrkesorientering. Den senare har emellertid givits en från försöksskolan delvis avvikande utformning. I grundskolan skall sålunda den praktiska yrkesorienteringen vara obligatorisk för samtliga elever i årskurs 8, medan den i försöksskolan varit ett tillvalsämne. Flertalet remissinstanser tillstyrker beredningens förslag. Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet har efter ingående överläggningar med branschorganisationer och företag dock icke kunnat finna, att de hittills vunna erfarenheterna talar för en fortsatt och därjämte obligatorisk praktisk yrkesorientering inom skolans ram. Inom vissa regioner är det med hänsyn till näringslivets struktur praktiskt taget uteslutet att anordna dylik orientering och i den tyngre industrien kommer arbetsskydds-synpunkten in. Självfallet har grundskolebetänkandet helt dominerat skoldebatten under det gångna året och någon avmattning under 1962, då ärendet presenteras för riksdagen, är inte att förutse. Likväl har det inom ett annat undervisningsområde inträffat betydande förändringar, väl värda att uppmärksamma. Sedan åtskilliga år har man haft uppmärksamheten riktad på tillströmningen till gymnasiala studier och de allmänbildande gymnasiernas stora dominans 207