Gustaf Adolf Widell Gunnar Wohlfart Ivan Öfverholm betydelse för utveckling och regeneration han ägnade ihärdig forskarmöda. Han blev snart internationellt uppskattad som muskelspecialist och gjorde på detta område grundläggande insatser i fråga om forskningsmetodik. Vackra bidrag av hans hand gäller vidare lednings-banor i hjärnan och ryggmärgen och den syste matiska fördelningen av oliktjocka trådar i nervrötter och perifera nerver. Han hade stor förmåga att entusiasmera medarbetare, och ur sådana lagarbeten har bl. a. framgått stort upplagda och mönstergillt genomförda studier av hjärntumörer. Hans sista arbete gällde elektronmikroskopiska studier över nervregeneration. Ivan Öfverholm Förre byråchefen i järnvägsstyrelsen Ivan Öfverholm, Stocksund, avled den 1 maj vid 86 års ålder. Hans livsgärning var intimt förbunden med de svenska järnvägarnas tekniska och ekonomiska utveckling, främst genom hans banbrytande insatser för järnvägselektrifieringen. Redan 1908 blev han som byråingenjör ledare för järnvägsstyrelsens dåvarande byrå för elektrisk drift, sedermera elektrotekniska byrån, och kvarstod i denna befattning tills han 1939 avgick med pension, från 1915 som byråchef. Hans mest uppmärksammade insats sammanföll med de stora elektrifieringsperioderna i mitten av 20-talet och under hela 30-talet, då de viktigaste delarna av det svenska statsbanenätet, eller sammanlagt omkring 3 500 km, omställdes för elektrisk drift. I intimt samarbete med dåvarande statsbanechefen Axel Granholm skapade Öfverholm under denna tid förutsättningarna för den svenska järnvägsdriftens upprätthållande och utveckling samt expansion under andra världskriget, något som betydde oändligt mycket för landets oberoende, försörjning och beredskap under denna svåra tid. Bland Öfver-holms banbrytande ideer kan nämnas hans system för störningskompensation som senare fick även internationellt erkänt värde. De för de svenska banelektrifieringarna karakteristiska mobila maskinutrustningarna representerar även en av honom angiven problemlösning, ursprungligen tillkommen för hög beredskap men senare förenad med stora ekonomiska fördelar. Rudolf Abelin Märta Afzelius Gunnar Agge Ragnar Althén 285