Torsten Arnéus Evert Aulin Oscar Bæckman Arvid Berghman Rudolf Abelin, f. 1864, trädgårdsdirektör. Han måste på grund av dålig syn avbryta påbörjade medicinska studier och förvärvade sedan en grundlig utbildning i trädgårdsodling på kontinenten och i England. År 1905 inköpte han ”Lilla Båstad”, där han steg för steg skapade Norrvikens trädgårdar och i vårt land lade grunden till den moderna trädgårdsarkitekturen. I ett 10-tal år från 1920-talets början föreläste han vid Konstakademien i trädgårdsarkitektur och naturvård. År 1942 överlät han Norrvikens trädgårdar till rederi a.-b. Nord-stjernan. I en rad böcker framlade han resultaten av sina mångåriga forskningar. Död 2 januari. Märta Afzelius, f. 1887, textilkonstnärinna. Hon var mest känd genom sina monumentalkompositioner i Linköpings domkyrka, och hennes skisser till dekorering av Norrköpings krematorium och Karolinska sjukhusets gravkor väckte på sin tid stort uppseende genom konstnärlighet och frihet från falsk sentimentalitet. På 1940-talet ritade hon för Falköpings församlingssal ett draperi för handtryck, en stilfull rundelkomposition som då var ensam i sitt slag. Bland hennes arbeten märkes vidare vävnader för konstindustrimuseet i Oslo, Röhsska museet i Göteborg och Nordenfjeldske museum i Trondheim. År 1941 erhöll hon medaljen Litteris et Artibus. Död 30 juni. Gunnar Agge, f. 1900, regementsläkare, Enköping. Han for 1927 till Etiopien, först i missionens och därefter i kejsar Haile Selassies tjänst. År 1935 blev han chef för en av Svenska röda korsets ambulanser. Här fick hans grupp liksom tidigare den andra svenska ambulansen den 17 mars uppleva ett luftanfall av italienska flygplan som bombade och besköt det stora sjukhustältet. Efter svåra strapatser kunde dr Agges grupp ta sig fram till Kenya. År 1939 organiserade han på prins Carls uppdrag de svenska ambulanserna till Finland, och 1944 reste han åter till Etiopien, där han på kejsarens uppdrag ledde byggandet av det stora sjukhuset i provinsen Arussi. År 1949 återvände han till sin befattning som regementsläkare vid P 1. Död 3 december. Ragnar Althén, f. 1883, tonsättare, kyrkomusiker. Som tonsättare gjorde han ett verkligt lyckokast med sin tonsättning av Land, du välsignade, en sång som tillkom 1929 och som med åren nästan blev en nationalhymn. Han komponerade vidare sånger för solo eller kör, kantater och en del pianostycken. Från 1916 var han organist i Mat-teuskyrkan i Stockholm och tog som sådan mycket aktiv del i grundandet av Matteuspojkarnas symfoniorkester. År 1932 blev han även dirigent för Matteuspojkarnas sångkör. Död 14 mars under semestervistelse på danska badorten Liseleje. Torsten Arnéus, f. 1908, läkare, överinspektör. Han var en av pionjärerna inom vården av psykiskt efterblivna och den ledande medicinska kraften i 1951 års sinnesslövårdsutredning som ledde till 1954 års lag på området, och han blev även den som inom medicinalstyrelsen fick hand om till-lämpningen av den nya lagen såsom överinspektör från 1949 för vården av psykiskt efterblivna och epileptiker. Död 10 augusti. Evert Aulin, f. 1902, professor. Efter studier vid tekniska högskolan i Berlin och vid Lunds universitet anställdes han 1928 vid Baltic Radio som senare uppgick i Agakoncernen och gjorde där en banbrytande insats vid utvecklingen av ljudfilmstekniken i Sverige. Som ledare för Agas optiklaboratorium konstruerade han bl. a. cinemascoplinser som fått internationellt erkännande. År 1960 utnämndes han till professor i fotografi vid Tekniska högskolan i Stockholm. Död 21 augusti. Oscar Bæckman, f. 1882, direktör. Han grundade 1905 egen firma inom textilbranschen i Stockholm och var dess aktive chef fram till sin död. Företaget nådde under hans ledning betydande omfattning. Inom textilhandeln intog han en framskjuten ställning, var Sveriges beklädnads- och manufaktur-handlareförenings förste ordförande, Stockholms manufakturhandlareförenings ordförande 1930— 1940 och mångårig aktiv kraft inom Stockholms handelskammare. Död 12 februari. Arvid Berghman, f. 1897, heraldiker, hovkam-rerare. Han blev fil. kand, i Lund 1923 och anställdes året därpå hos försäkringsbolaget Fenix, senare uppgånget i Thulebolagen, där han vid sin bortgång var chef för utländska avdelningen. Han var från 1932 till 1949 knuten till dåvarande riks-heraldikerämbetet som amanuens och notarie och under ett flertal år var han kanslist vid Kungl. Maj:ts orden. År 1945 utnämndes han till hov-kamrerare. Som heraldiker hade han internationellt anseende, och hans heraldiska bibliotek ansågs vara det förnämsta i landet. Det tillföll genom testamente Kungl. biblioteket, som även tillförsäkrades en fond för dess vård och utvidgning. Han utgav ett flertal arbeten om exlibris, heraldik och ordens-väsen. Död 8 juni. 286