Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dödsfall i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anders Karitz
Signe Kolthoff
Einar Krantz
Gösta Kuylenstierna
tion. Han var broder till förre överbefälhavaren
general Helge Jung. Död 29 maj.
Anders Karitz, f. 1881, professor em. Han
började först studera teologi i Lund men övergick till
filosofien och doktorerade 1913 på en avhandling
om Thorild. Som docent uppehöll han en tid
professuren i psykologi och pedagogik i Lund innan
han 1934 utnämndes till professor i teoretisk
filosofi i Uppsala. Han avgick som emeritus 1946.
Under flera år ägnade han sig åt den
systematiskfilosofiska uppgiften att skriva om olika
fackvetenskapers metodläror men fann uppgiften för
omfattande för den moderna filosofien. Han föreslog i
stället att filosofer och fackforskare skulle
samarbeta och tog i detta syfte initiativet till
Föreningen för filosofi och specialvetenskap. Bland hans
talrika arbeten kan nämnas Om filosofiens uppgift,
Tillvarons motsatsspel, Vad är filosofi?, Sanning,
makt och världsfred. Död 10 februari.
Signe Kolthoff-Hultgren, f. 1881, skådespelerska.
Hon studerade först musik och efter
musiklärarexamen vid musikkonservatoriet i Stockholm och
sångstudier debuterade hon som operettsångerska på
Olympiateatern 1902. Efter framträdanden i
denna genre hos Ranft och i Helsingfors övergick
hon till talscenen och tillhörde Svenska teatern i
Helsingfors 1905—1915 och var sedan engagerad
vid Dramatiska teatern tills hon 1933 drog sig
tillbaka. Under en lång följd av år tillhörde hon
Dramatiska teaterns bärande krafter. Död 8 maj.
Einar Krantz, f. 1878, f. d. gruvdirektör. Han var
under nästan hela sin aktiva tid knuten till
Grän-gesbergsbolaget och LKAB. Som nyutexaminerad
bergsingenjör anställdes han 1902 vid dåvarande
Grängesbergs gemensamma förvaltning och kom
sedan efter en kort tid vid Falu gruva till
LKAB-förvaltningen i Kiruna, där han blev förste
gruvingenjör 1907 och disponent för förvaltningen i
Malmberget 1920. Från 1936 var han chef för hela
gruvrörelsen inom Grängesbergsbolaget, en post
som han innehade till pensionsåldern 1945. Död 23
augusti.
Gösta Kuylenstierna, f. 1876, f. d.
generaldirektör och chef för domänverket. Han utexaminerades
vid skogsinstitutet 1898, anställdes följande år i
domänverket och blev 1907 revirförvaltare i
Karlsby revir. År 1914 blev han disponent vid Ramnäs
bruk och Virsbo-Ramnäs kraft a.-b. och sju år
senare disponent vid Ferna bruk. År 1928
utnämndes han till generaldirektör och chef för
domänstyrelsen och kvarstod i denna befattning till 1942.
Död 6 oktober.
Gunnar Lager, f. 1883, f. d. överdirektör. Efter
fil. kand.-examen i Uppsala och posttjänstgöring i
Sundsvall blev han 1920 sekreterare och 1924
byråchef i generalpoststyrelsen. Från 1932 var han
generaldirektörens ställföreträdare och var från
1944 till pensioneringen 1948 överdirektör. Under
många år representerade han postverket vid
internationella kongresser och konferenser och var
sekreterare och ombudsman vid den stora
världspost-kongressen i Stockholm 1924. Död 28 december.
Carl Lagercrantz, f. 1898, major, författare. Han
var officer vid Svea livgarde, utnämndes 1945 till
major i armén men lämnade tre år senare den
aktiva tjänsten. Han var 1933—1938 chef för Reij-
Gunnar Lager Carl Lagercrantz Ragnar Lindblad Gustaf W. Lindeberg
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Nov 28 21:32:51 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1961/0290.html