blev en kompromiss som gav arbetarna omkring 13 procents lönehöjning. Det för Islands ekonomi ytterst betydelsefulla sillfisket var under året förhållandevis gott, medan trålfisket på torsk och kolja visade mindre gynnsamt resultat. Den 29 april öppnades på Nationalmuseum i Reykjavik en svensk grafikutställning, sammanställd av Svenska institutet i samarbete med Grafiska sällskapet, och den 9 september öpp nades där en stor utställning av levande nordisk konst, som pågick månaden ut. Sverige deltog med 30 målningar, 15 skulpturer och 30 grafiska blad. Reykjaviks universitet firade den 7 oktober 50-årsjubileum. Bland hedersdoktorer som kallats märktes tre svenskar, En av de aderton professor Elias Wessén samt professorerna Dag Strömbäck, Uppsala, och Nils Herlitz, Stockholm. NORGE Av redaktör ODDVAR ERIKSTAD Norges regering, se SvD.s Årsbok 1960. En avtalsuppgörelse som gav en genomsnittlig löneökning på cirka 10 procent, ett stor-tingsval med överraskande resultat och en intensiv diskussion om Norges ställning till en gemensam europeisk marknad är de dominerande dragen, när man ser tillbaka på året 1961. Utvecklingen inom näringslivet, i produktion och handel avvek ej väsentligt från den tendens som har präglat de senaste åren. Exporten och skeppsfarten hade i stort sett stabil konjunktur och det ekonomiska livet i hemlandet blev drivet upp i ett högt tempo — så högt att regeringen vid midsommartiden såg sig nödsakad att betydligt strama åt kreditgivningen. I stigande grad har såväl det politiska som Fredspristagaren Albert Luthuli i afrikansk högtidsdräkt med halsband av vilddjurständer och mössa av leopardskinn hälsar på kung Olav vid audiensen på slottet. det ekonomiska intresset varit koncentrerat på de marknadsbildningar, som allt snabbare tar form i Europa. Den norska regeringen tillkännagav klart att den ämnar föreslå stortinget att Norge söker medlemskap i det utvidgade EEC, och i stortinget är efter allt att döma det politiska flertalet för denna ståndpunkt. Dessa aspekter har i iögonenfallande grad accentuerat betydelsen av en mer liberal ekonomisk politik inåt — när det gäller beskattning, utdelnings-reglering och andra restriktioner. Om utrikes- och försvarspolitiska spörsmål har det rått enighet om man bortser från kommunisterna och deras arvtagare i stortinget, socialistiska folkpartiet, som blev stortingsva-lets stora överraskning. Utvecklingen av Nato-strategien har ställt frågan om atomvapen i bakgrunden och utrikesminister Halvard Langes kloka linje i utrikespolitiken har i hög grad samlat alla demokratiska partier. Det gäller icke minst utrikesministerns beslut att besöka Moskva, där han hade överläggningar med Krusjtjev och andra ledande sovjetpolitiker. Allt som allt var 1961 ett gott år för Norge, men även ett spänningens år, och 1962 skall det fattas beslut, som blir av den allra största räckvidd för de kommande åren. Stortingsvalet den 11 september gav ett uppseendeväckande resultat. För första gången sedan 1945 miste det norska arbetarpartiet den absoluta majoriteten i stortinget och valet betecknade således en politisk vändpunkt. Regeringspartiets nederlag berodde i första hand på splittringen inom socialdemokraternas egna led. En del missnöjda vänsterorienterade skapade socialistiska folkpartiet i vars ledning man i stort sett finner utpräglat intellektuella kretsar. Detta parti överraskade med att erövra två mandat i stortinget och kom därmed att bli 393