Modernt svenskt pansarförband under anfall vid manöver 1962. KRIGSMAKTEN Av överstelöjtnant LENNART BREDBERG Den allt överskuggande frågan under 1962 har varit den politiska behandlingen av försvarets kostnader under en flerårsperiod framåt. I förra årsboken redogjordes för försvarsfrågans utveckling alltsedan försvarsbeslutet 1958. Likaså kunde meddelas att en parlamentarisk försvarskommitté tillsatts den 21/12 1961 med talman Fridolf Thappcr som ordförande och med två representanter för vartdera av de fyra demokratiska partierna. Den 19 januari lade ÖB fram sin plan för krigsmaktens utveckling under 1960-talet — ÖB 62. Den har utgjort underlag för försvars- kommitténs arbete. ÖB 62 anslöt till ett bestämt kostnadsförslag — 3 700 milj. kr. — för budgetåret 1963/64 och därefter en kostnads-stegring på 3 Vi procent per år. Den 25 maj begärde kommittén att ÖB skulle utreda krigsmaktens utformning inom en annan och lägre kostnadsram samt dessutom belysa ytterligare två olika kostnadsalternativ. Den 15 oktober inlämnade ÖB sina utredningar — ÖB-svaret 62. Detta stöddes liksom ÖB 62 av en enig militärledning. Den 22 november hade kommittén enats om ett principbeslut beträffande försvarets kostnadsram för en 4-årsperiod. Kommitténs betänkande väntas föreligga i januari 1963. Bakgrunden till ÖB 62 1958 års försvarsbeslut medförde många påtagliga fördelar för försvaret. Det innebar politisk enighet och det gav ett fast ekonomiskt underlag för en långsiktsplanering inom krigsmakten. Fördelarna var så påtagliga att de ofta fått undanskymma den betydelsefulla svaghet som vidlådde beslutet. Försvaret fick nämligen inte de minimiresurser som ÖB krävt för att den fulla målsättningen — d. v. s. avvärjande invasionsförsvar i två huvudriktningar — skulle 74