kunna upprätthållas. Beslutet (alternativ Adam) utgjorde en prutning av ÖB 57 med 5 procent. Enligt försvarsministerns bedömning innebar detta att målsättningen till en början skulle kunna uppfyllas men allteftersom förband försvann ur krigsorganisationen måste målsättningen begränsas i den ena av huvudriktningarna till att enbart avse en kraftig fördröjning av en ockupation. Detta läge har nu inträtt. År 1957 bedömde ÖB det möjligt att följa med i den tekniska utvecklingen om försvarets kostnader tilläts stiga med 216 procent per år. Det har senare visat sig att denna bedömning var för optimistisk. År 1961 beslöt riksdagen att för två år minska försvarets kostnadsram med sammanlagt 85 milj. kr. Kapitalbudgeten har under hela perioden behandlats separat och aldrig förts i närheten av vad ÖB begärt. Allt detta innebär att krigsmakten vid årsskiftet 1962 —63 har utsatts för urholkning som ej förutsattes 1958 och som, om den fortsätter, får allvarliga konsekvenser för slagkraften. Innebörden av ÖB 62 ÖB anser att han måste kräva en återgång till full målsättning, kompensation för de pengar som skurits bort (85 milj, kr.), anpassning till en högre utvecklingstakt samt en realistisk höjning av kapitalbudgeten. Sammantaget skulle detta innebära en kostnadsram av 3 700 milj. kr. -f- 316 procents årlig kostnadssteg-ring räknat i 1961 års priser. I detta förslag tas bl. a. hänsyn till att främst kommunikationsutvecklingen inom det nordskandinaviska området innebär ökade krav på försvaret i norr. En förstärkning av stridskrafterna däruppe, främst armén, bör göras. Planen innebär dock främst en förstärkning av marinen i jämförelse med tidigare avvägning. Av speciellt intresse i ÖB 62 är resonemanget om målsättningen för vårt försvar. År 1948 angav statsmakterna som allmän målsättning att hela landet segt skall försvaras. Denna har därefter konsekvent fasthållits. En sådan mål- sättning är en politisk manifestation men ger inte ett påtagligt underlag för ett operativt handlande av krigsmakten utan måste omsättas i en operativ målsättning. ÖB 62 fastslår att försvar mot invasion är krigsmaktens huvuduppgift och att detta försvar skall vara så uppbyggt att det samtidigt kan avvärja invasion av större omfattning i två huvudriktningar — en över landgränsen och en över havet. ÖB:s förslag grundas på en i samråd med UD gjord utrikespolitisk bedömning, de uppgifter som står till förfogande om omvärldens militära resurser och möjligheterna att sätta in dem mot vårt land, en ingående analys av metoderna för vårt försvar samt en noggrann beräkning av de minimiresurser som erfordras för att vi med rimlig säkerhet skall våga påstå att uppgiften kan lösas. Dessa bedömningar och beräkningar har icke av någon kunnat vederläggas. Pressen om ÖB 62 ÖB 62 mottogs i pressen synnerligen gynnsamt. ÖB:s förslag bedömdes utgöra en realistisk aspekt på vår försvarsfråga. Från alla politiska håll underströks nödvändigheten av att stödja den alliansfria utrikespolitiken med ett starkt försvar. Till detta gynnsamma mottagande torde den militära enigheten bakom ÖB ha bidragit. Då ÖB i oktober 1962 publicerade sitt svar till försvarskommittén, där konsekvenserna av lägre kostnadsramar klarlades, var pressopinionen fortfarande utpräglat positiv till nödvändigheten att satsa ordentligt på försvaret. I och för sig syntes tidningarna beredda att acceptera ÖB 62 eller en kostnadsram som låg i anslutning till nästa lägre alternativ. En omsvängning i pressen märktes först då partierna genom sina representanter i utredningen tagit ställning eller då vissa ställningstaganden inom kommittén sipprat ut. Även senare förordade dock högerpressen, de liberala tid- ningarna och några socialdemokratiska pressorgan ÖB 62 eller någonting nära intill. Inte någon gång efter kriget har opinionen så markerat stött tanken på ett starkt försvar. Fig. 1. 75