MARINEN Av kapten TORSTEN MALM Den nya organisationen av det militära försvarets högsta ledning (se Årsboken 1961) har givit chefen för marinen ändrade uppgifter. Försvarsgrenscheferna har blivit likformigt ansvariga för den s. k. förbandsproducerande verksamheten medan den operativa delen överförts till överbefälhavaren. Marinchefens uppgift är enligt hans egen utsago ”att anskaffa och behålla personalen, att utbilda den tekniskt och militärt samt att ingjuta den rätta andan i den”. Under 1962 har rekryteringen till sjöofficers-banan varit rekordartat stor, medan det har visat sig svårt att behålla framför allt den tekniska personalen. Detta gäller särskilt underofficerare och underbefäl, som har hand om den mest komplicerade underhållstjänsten. Konkurrensen från den civila arbetsmarknaden med dess friare lönesättning har varit svår att stå emot. På utbildningsområdet har amiral Lindemalm själv gått i spetsen. Den 52-årige marinchefen erhöll i juni helikopterförarmärket efter en examensflygning vid Hårsfjärden. Han hade då genomgått grundläggande helikopterförarutbild-ning och hade 64 timmars flygtid på helikopter bakom sig. Marinen får en markant strukturförändring ”Seacats” lavettage, som innehåller fyra luftvärns-robotar för bekämpande av fientliga flygplan. under den närmaste tioårsperioden i enlighet med de principer som angivits i idéplanen Marinplan 60. Förändringarna i fartygens storlek och typer, undervattenkrigföringens ökade betydelse, pågående och planerad utveckling inom vapentekniken till sjöss, till lands och i luften samt nya grunder för flottans och kustartilleriets taktiska uppträdande innebär att andra och större krav kommer att ställas inte minst på den unge sjö- och kustartilleriofficeren. Detta förhållande utgör huvudmotivet för den grundliga översyn och i viss mån omläggning av utbildningen till och som sjö- resp, kustartilleriofficer, vilken skett under det gångna året. Den mest genomgripande förändringen sker beträffande sjöofficerens grundutbildning, som i praktiken blir femårig. Utnämning till fänrik skall dock liksom hittills ske efter 31/3 år. Genom riksdagsbeslut i maj har en ny utbildningslinje för mariningenjörer införts. Det gäller ingenjörer med examen från högre tekniskt läroverk, gymnasielinjen. Den nya kategorien avses för befattningar i sjötjänst, vid marinens helikopterförband, vid örlogsvarv och tekniska förvaltningar, vid marinens skolor, vid kustartilleriförband samt i marinförvaltningen. Rekrytering till denna mariningenjörskategori skall ske dels bland furirer med teknisk utbildning vid marinen (furirsvägen), dels bland sådana som redan avlagt examen vid tekniskt läroverk (värnpliktsvägen). Under maj beställdes gasturbiner för 20 milj, kr. från den brittiska firman Bristol Siddeley Engines till de sex motortorpedbåtar av ny typ, som skall byggas enligt Marinplan 60. Fördelen med det nya framdrivningsmaskineriet jämfört med de hittills utnyttjade mera konventionella motorerna är bl. a. minskat behov av personal, väsentligt högre effekt och en minskning av totalvikten med mer än 25 procent. Den i Årsboken 1959 nämnda anskaffningen av den brittiska luftvärnsroboten Seacat har nu framskridit så långt att installationerna av lavettage och eldledning m. m. under 1962 slutförts på jagarna Södermanland och Gästrikland. Roboten som är 1,5 meter lång har en diameter av 19 centimeter, är lättmanövrerad och främst avsedd som ersättning för 40 millimeters luftvärnskanon ombord på stridsfartyg. Den har en räckvidd av cirka 6 km och kan sättas in mot flygplan och robotar såväl på hög höjd som på lägsta höjd. Roboten drivs av en krutraketmotor och är radiostyrd. 82