RIKSDAGEN Av redaktör BARBRO NORÉN Riksdagens vårsession 1962 började den 10 januari och pågick t. o. m. den 30 maj och höstsessionen började den 16 oktober och slutade den 13 december. Under året lämnades 203 propositioner, varav 175 under våren. I andra kammaren väcktes 930 motioner och i första 769, vilket innebär rekord. Av dessa väcktes under våren 740 i första kammaren och 895 i andra. Antalet interpellationer och enkla frågor var också fler än tidigare: i första kammaren 62 interpellationer och 11 frågor samt i andra 134 interpellationer och 58 enkla frågor. Den i maj godkända riksstaten för budgetåret 1962/63 upptog på driftsbudgeten 18 203 milj. kr. och på kapitalbudgeten 1 402 milj. kr. i utgifter. Inkomsterna på driftsbudgeten beräknades till 19 206 milj, kr., varav inkomsterna av skatter uppgick till 17 558 milj. kr. Efter avsättningar till budgetutjämningsfonden beräknades överskottet på statsregleringen till 603 milj. kr. I sin kompletteringsproposition räknade finansminister Sträng med ett underskott på totalbudgeten för 1962/63 med cirka 700 milj, kr., medan han för då löpande budgetår 1961/62 redovisade ett beräknat överskott på totalbudgeten av drygt 200 milj. kr. Bland de viktigare besluten under riksdagen märks nedanstående: VÅRRIKSDAGEN Arbetarskydd. Särbestämmelserna om kvinnors nattarbete slopades. Arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingsorganisationen byggdes ut med 205 extra ordinarie tjänster. Till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder anvisades 190 milj, kr., varav förslagsvis 60 skall avräknas mot automobilskattemedlen. Dessutom anslogs 125 milj. kr. till omskolningsverksamhet. Till sysselsättningspolitiska åtgärder anslogs även 50 milj. kr. på tilläggsstat för 1961/62. Bidragssystemet för att underlätta arbetskraftens rörlighet utbyggdes. Atomenergi. I princip tog riksdagen ställning till genomförande av Marvikenprojektet. Banklördagar. Även lördagarna under april och maj likställdes med bankfridagar. Bostadspolitiken. En utredning beträffande vissa frågor på bostadsförmedlingens område beslöts. Medelsramen för bostadslångivningen 1961/62 utvidgades med 70 milj, kr., varigenom bostads-programmet kunde utökas med 3 000 lägenheter till 73 000. Bostadsbyggandets omfattning för 1962/63 beräknades till 75 000 lägenheter, varav 5 000 skall reserveras för orter, där näringslivets expansion medför särskilt stor efterfrågan på arbetskraft. 51 000 beräknades ligga i flerfamiljshus och 24 000 i småhus. Den statliga långivningen till småhus utvidgades att gälla även sådana som hyrs ut eller upplåts med bostadsrätt. De för familjebostadsbidrag gällande inkomststrecken höjdes med 1 000 kr. Nya trångbodd-hetsregler antogs. Till ränteeftergifter anslogs 300 milj. kr. och till bostadsrabatter 150 milj. Medelsramen för den statliga långivningen fastställdes till 1 135 milj. kr. (980 milj. 1961/62). Handläggningen av egnahems- och förbättringslån samt tertiärlån flyttades ut till länsbostadsnämnderna, vilka fick 38 nya tjänster. Bostadsstyrelsen fick ny organisation, 52 tjänster mindre. Bosättningslån. Bestämmelserna för lån ändrades. Maximibeloppet höjdes från 3 000 till 4 000 kr. Brandlag. Ny brandlag och ny brandstadga antogs från 1 januari 1963. Byggnadsstyrelsen omorganiserades och fick kraftig personalupprustning. Efta-konventionen ändrades så att den avsedda tullsänkningen 1 juli 1963 genomfördes redan 1 mars 1962. Exportkredit. Aktiebolaget Svensk Exportkredit inrättades och fick ett aktiekapital på 100 milj, kr., hälften från staten och hälften från affärsbankerna. Frikyrkorna. Riksdagen anhöll om en utredning av möjligheterna för de fria kristna samfunden att få statligt stöd till byggande och underhåll av kyrkor och samlingslokaler. Fångvården. Skyddskonsulentorganisationen skall utbyggas i tre etapper. Antalet distrikt och tjänster fördubblas. FN. 30 milj. kr. anslogs till inköp av FN-obliga-tioner. Till kostnaderna för svenska FN-styrkor m. m. anslogs 58,5 milj. kr. på tilläggsstat för 1961/62. För 1962/63 anslogs 9,3 milj. kr. till vaktstyrkorna och 5,2 milj. kr. till Sveriges ordinarie bidrag till FN. Företagskredit. För att förbättra möjligheterna för mindre och medelstora företag att ordna långfristiga krediter i bunden form och mot annan säkerhet än botteninteckning inrättades a.-b. Företagskredit, som ägs gemensamt av staten och affärsbankerna. Aktiekapitalet blir 4 milj, kr. En garantifond på 12 milj, skapas. Förskollärarna. Principbeslut fattades om förstatligande av utbildningen, statsbidrag utgår från budgetåret 1962/63 till de 6 befintliga seminarierna. Ett nytt statligt seminarium inrättas i Malmö. Tillsynen över utbildningen flyttas från socialstyrelsen till skolöverstyrelsen. Försvaret fick en upplysningsnämnd, som lyder direkt under K. M:t och består av 9 ledamöter. Totalförsvarets högsta ledning omorganiserades. Försvarsministern är i fred — statsministern i krig — närmast ansvarig för samordningen och 105