Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inrikespolitisk översikt. Av redaktör Erik Larsson
- Oljelagringen
- Notiser
- Ungdomens pianomästare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gå över till högertrafik utan folkomröstning
och att bilismen skulle stå för kostnaderna,
förmodligen genom en extra fordonsskatt. Mot
denna bakgrund kunde regeringen utlova en
proposition till vårriksdagen om övergång till
högertrafik 1967.
Beskedet välkomnades i pressdebatten, men
där förekom också kritik av varierande skärpa
mot regeringens tillvägagångssätt. SvD ansåg,
att regeringens ängsliga manövrerande inte
varit ägnat att imponera. Dagens Nyheter (fp),
som var inne på samma linje, önskade fastslå
att hela ansvaret ändå vilade på regeringen,
medan Upsala Nya Tidning (fp) ironiskt
anmärkte, att hr Skoglund nedlagt ”ett hedervärt
arbete på att demonstrera talet om den starka
regeringen”. Stockholms-Tidningen (s)
konstaterade, att saken i realiteten redan var avgjord.
Notiser
Riksdagsmannaarvodet höjdes den 1 januari
1963 från 24 000 till 26 000 kr., och en
grupplivförsäkring infördes för dem som inte fyllt
67 år. Premierna betalas av riksdagen.
Traktamentet höjdes från 540 till 705 kr. per månad
under sessionstid, men riksdagsman som är
statsråd får inget. Traktamentet indras likaså
för dem som är borta mer än 90 dagar. Vidare
infördes vissa nya regler för pensioneringen.
— I enlighet med en proposition av
inrikesministern fick borgerlig primärkommun och
landstingskommun rätt att från den 1 januari
1963 bistå stipendiater från u-länderna genom
att ordna deras levnadsförhållanden under
vistelse i kommunen för studier eller annan
utbildning.
UNGDOMENS PIANOMÄSTARE
Det blev även 1962 en tävling för unga
”pianomästare”. Försöket från föregående år hade
slagit så väl ut, att Sveriges pianoförbund,
Svenska Dagbladet, en rad tidningar runt om
i landet samt Sveriges radio-TV ansåg det väl
motiverat att låta tävlingen återkomma. Här
gällde det inte bara att ”generalmönstra” unga
pianistlöften i hela landet, tävlingen kunde
också genom stipendieresor ge ett rejält handtag åt
några verkliga begåvningar och vidare
hoppades man att arrangemanget skulle kunna
stimulera till ökat pianospel i hemmen.
Visa av erfarenheterna från förra året utlyste
arrangörerna tävlingen redan på våren för att
aspiranterna skulle få god tid på sig, och i
oktober ägde uttagningen rum i de olika distrikten.
SvD och dess PR-chef Björn Hasselblad
svarade för uttagningen inom det stora
Stock-holmsdistriktet. Till yngre gruppen (deltagare
födda 1952—1954) hade anmälts sju deltagare,
till mellangruppen (deltagare födda 1948—1951)
hade anmälts 21, och till äldre gruppen
(deltagare födda 1944—1947) hade anmälts 15.
Uttagningarna ägde rum lördagen den 27 och
söndagen den 28 oktober, och prestationerna
bedömdes av en jury bestående av pianisterna
Käbi Laretei, Erika Haase och Stig Westerberg
samt SvD:s musikkritiker Kajsa Rootzén och
Per-Anders Hellquist.
Inför TV-finalen, som ägde rum den 30 nov.,
hölls en rikssemifinal som klarades av två
”SvD-pianister”, Björn Borseman i äldre gruppen och
12-årige Staffan Scheja i mellangruppen.
Gruppvinnare i finalen blev 17-årige Gunnar Nilsson,
Jönköping, Staffan Scheja (bilden) och 7-åriga
Erica Sporrong, Göteborg. Skillnaden mellan de
bästa i äldre gruppen var så hårfin, att man
beslöt belöna även 16-årige Arne Torger, Dals
Långed, med en stipendieresa till Salzburg.
104
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Dec 4 01:37:56 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1962/0104.html