- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtionde årgången (händelserna 1962) /
124

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av tekn. lic. Gunnar Gran - Råvaror och fabriksanläggningar - Kraft- och värmeteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den svenska industrien under de senaste åren
har tillkommit med tanke på en integrerad
marknad. Svenska företag har också etablerat
sig i utlandet. I Holland, som delvis har haft
sysselsättningsproblem på grund av att många
personer, som varit verksamma i de nu
förlorade kolonierna, återvänt till hemlandet, har
man välkomnat utländska företag, icke minst
svenska. För närvarande finns drygt trettio
svenska industrier i detta land inom
sexstatsunionen.

Svenska företag etablerar sig emellertid även
på många andra håll. Sålunda träffade
Monark-Crescent-koncernen en överenskommelse med
Morrison Industries, Ltd. om cykeltillverkning
på Nya Zeeland. Förenade Superfosfat bygger
en superfosfatfabrik i Tunisien, sedan det
konstaterats, att det lönar sig bättre att frakta
färdigprodukten än råvarorna, då man nu gör
allt fosforrikare superfosfattyper.

Datamaskintekniken slog igenom på allt fler
områden. I Sundsvall tog postbanken på försök
en anläggning i bruk för att snabbare kunna
behandla postgiroutbetalningar.
Uppbördsorganisationskommittén föreslog att hela
folkbokföringen fr. o. m. 1967 skall automatiseras med
hjälp av ett 20-tal datamaskiner till en
kostnad av i runt tal 50 milj. kronor. Härigenom
skulle man årligen kunna spara cirka 8 milj.
kronor. Starkt kontroversiella meningar har
dock rått om vilket fabrikat på datamaskinerna
man skall välja; striden har närmast stått
mellan IBM och Saab.

Till följd av den växande elektroniska
utvecklingsverksamheten vid Saab i samband med
flygplan och robotar blev det möjligt att redan
i slutet av 1950-talet utveckla en helt
transistoriserad datamaskin, D 2, med militär
applikation. Denna har nu ytterligare utvecklats till
den nya datamaskinen D 21, som är utformad
för den civila marknadens behov av generella
datamaskiner.

illustration placeholder
Licentiat Wiggo Wintzell och docent Gunnar

Lindström vid manöverbordet till Saabs nya datamaskin.


En intressant tillämpning av
datamaskintekniken är beräkning av vägars sträckning. Man
matar in uppgifter om höjdförhållandena inom
det aktuella området för vägen, varpå
maskinen utför schaktningsberäkningar. Därpå väljer
maskinen de alternativ som ger vägen den
”mjukaste” sträckningen. Maskinen räknar
vidare ut vägens utseende i perspektiv från en
tänkt förarplats i en bil. Genom att göra
sådana beräkningar för t. ex. varannan meter
av vägen, låta maskinen på ett oscilloskop rita
upp vägen och fotografera detta på en film,
får man när filmen visas ett intryck av att
vägen kommer emot en på samma sätt som om
man satt i en bil och körde på den färdiga
vägen. Härigenom är det bl. a. möjligt att
kontrollera att kurvor och krön ej kommer att ge
upphov till obehagliga perspektivvillor — t. ex.
att man tycker att vägen svänger fast den inte
gör det.

Kraft- och värmeteknik



De under föregående år framlagda s. k.
optimalutredningarna beträffande avvägningen
mellan vattenkraft och värmekraft kritiserades
bl. a. från AB Atomenergis sida. Bl. a. av den
anledningen igångsattes en ny utredning, där
fler alternativ på vissa ingångsvariabler —
ränta, oljepris, anläggningskostnader o. s. v. —
togs med och där kärnenergins möjligheter
noggrannare undersöktes. Den nya utredningen
aktualiserades av att ökningen i konsumtionen
av elenergi under det senaste året var icke
obetydligt mindre än under tidigare år.

Utredningen, som offentliggjordes den 30
november, kan i korthet sägas ha visat, att om
anläggningskostnaderna för kärnenergi i
framtiden endast blir så höga som antagits i
utredningen, så kommer kärnenergin att i mitten av
1970-talet bli av betydelse. Omkring 1980
skulle det då vara ekonomiskt att framställa
cirka 25 procent av kraften som kärnenergi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Dec 4 01:37:56 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1962/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free