Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av tekn. lic. Gunnar Gran - Kraft- och värmeteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härvid är dock att märka, att kärnenergin ej
synes ha belastats med forsknings- och
utvecklingskostnader på samma sätt som vattenkraft
och konventionell värmekraft. Utredningen
tyder vidare på att den konventionella
värmekraften knappast skulle bli av någon betydelse
i framtiden.
Den minskade takten i ökningen av
förbrukad elenergi ligger också till grund för att
vattenfallsstyrelsen nu sänkt utbyggnadstakten för
sina vattenkraftverk. Några större nybyggen
planeras inte i de norrländska älvarna, utan
man nöjer sig i stort sett med att fullfölja vad
som är under byggnad.
På värmekraftsidan ser man främst tack vare
de låga oljepriserna ganska ljust på framtiden.
Många kommuner ser i egna kraftvärmeverk
en god ekonomisk lösning på såväl
uppvärmning som produktion av elkraft. Intressant är
också att notera, att användningen av
gasturbiner för elkraftproduktion — särskilt för
toppbelastning — tycks bli allt populärare.
Under året har man utrett frågan om en
eventuell sammanbindning av de skandinaviska
elnäten med det västeuropeiska nätet via det
nordvästtyska. Utredningen angående det s. k.
Konti-Skan-projektet stannade för ett alternativ,
Göteborgs-alternativet, enligt vilket elströmmen
överföres från Göteborg till norra Jylland som
högspänd likström. Den överförda effekten
föreslås bli 250 000 kilowatt, och den första
utbyggnadsetappen beräknas kosta cirka 100 milj.
kronor. Vattenfallsstyrelsen har hos regeringen
begärt 12 milj. kronor för påbörjande av
byggnadsarbetena.
Valet av högspänd likström kan säkert ses
mot bakgrunden av den framgång som detta
system haft under de senaste åren. Till tidigare
sådana överföringar — Gotland—fastlandet,
England—Frankrike och Sydön—Nordön på
Nya Zeeland — har Asea under året lagt en
japansk beställning på en 300 000 kilowatts
frekvensomformare för anslutning av huvudön
Honshus båda växelströmsnät, det ena med en
frekvens om 50 perioder och det andra med
frekvensen 60 perioder per sekund. I
frekvensomformaren omvandlas först kraften från det
ena växelströmsnätet i jonventiler till likström,
som sedan i en likadan utrustning åter
omformas till växelström med det andra nätets
frekvens. Den utrustning som Asea skall leverera
kommer att kosta cirka 60 milj. kr. Andra
liknande projekt som är aktuella är en
överföring mellan Sardinien och italienska
fastlandet på 200 000 kilowatt, som bygges på licens
från Asea av ett engelskt företag, samt en
eventuell likströmsöverföring från
Columbiafloden i staten Washington till Los
Angeles-området i USA.
Dr Uno Lamm, som utfört banbrytande
forsknings- och utvecklingsarbete på
likströmsöverföringsområdet, belönades i februari av
American Society of Swedish Engineers med
John Ericsson-medaljen.
Tidigare pioniärinsatser i Sverige när det
gällt överföring med högspänd växelström fick
en smickrande uppmärksamhet i och med att
överingenjören Gunnar Jancke vid
Vattenfallsstyrelsen som inspiratör, rådgivare och
kontrollör kommer att medverka vid tillkomsten av ett
elkraftöverföringssystem i Kanada med
driftspänningen 700 000 volt — den hittills högsta
i världen. Överföringen skall ske mellan sex
kraftverk i floderna Manicouagan och Outardes
nordöst om staden Montreal. Projektet som
innebär överföring av en effekt på 5 000 000
kilowatt har kostnadsuppskattats till uppemot
sju miljarder kronor.
Arbetet på atomreaktorn för Ågesta
kraftvärmeverk fortskrider planenligt.
Tryckprovning av reaktorrummet har utförts och givit
synnerligen goda resultat. Verket beräknas
planenligt bli klart under 1963.
Det under 1961 utarbetade förslaget till
reaktor för Marvikens atomkraftverk avsåg en
tryckvattensreaktor baserad på naturligt uran
och tungt vatten. Den elektriska effekten skulle
bli 105 000 kilowatt. Riksdagen fattade också
ett principbeslut om att verket skulle byggas.
Redan vid tiden för detta besluts fattande
diskuterades emellertid möjligheterna att bygga en
s. k. kokartillsats, vilken skulle göra det
möjligt att erhålla erfarenheter, som senare skulle
kunna bilda underlag för byggandet av en stor
tungvattenkokare.
Utredningar inom AB Atomenergi och
industrien resulterade under året i ett nytt
förslag, enligt vilket Marviken-reaktorn skall
utformas som tungvattenkokare med intern
nukleär överhettning. I denna version blir den
elektriska effekten maximalt 200 000 kilowatt
till en anläggningskostnad som endast beräknas
överstiga den ursprungligen för
tryckvattenalternativet beräknade kostnaden på drygt 300
milj. kr. med cirka 20 milj. kr. Den föreslagna
konstruktionen anses allmänt komma att ge
bättre underlag än en tryckvattenreaktor med
kokartillsats för utvecklande av fullstora
kokarreaktorer med direktcykel och intern
överhettning och därigenom snabbare kunna leda fram
till ekonomisk kärnenergiproduktion. Den
svenska industriens möjligheter att komma in på
den utländska reaktormarknaden kommer
antagligen också att avsevärt förbättras, om man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
