satelliter, enligt vilket ström erhållen från solbatterier producerar väte och syre genom elektrolys av vatten under den tid satelliten är solbelyst. Under den tid satelliten befinner sig i skuggan av jorden rekombineras vätet och syret i en bränslecell under produktion av elektrisk energi. Ingeniörsvetenskapsakademiens minnesmedalj präglades över Victor Kullberg, som för precis hundra år sedan med sina kronometrar beläde de två främsta platserna i de årliga kronometer-tävlingarna vid Greenwich-observatoriet i England och senare beläde första platsen ej mindre än sex gånger. Akademiens guldmedalj tilldelades civilingenjören John Olsson för hans geo-tekniska undersökningar av leror och doktoringenjören Erich Uhlmann för hans arbeten inom strömriktartekniken. Brinellmedaljen tilldelades fil. dr Magnus Tigerschiöld för hans insatser inom svensk järnhantering, särskilt frågor beträffande bränsle, järnsvamp och kul-sintring. Överingenjören Kurt Trägårdh erhöll akademiens tackjetong i guld för sina insatser inom akademiens korrosionsnämnd. Plaketten för precisionsteknik tilldelades instrumentmaka-ren Karl Krantz vid Metallografiska institutet. Teknikens avigsidor Vid Ingeniörsvetenskapsakademiens högtids-sammankomst framhölls att det tekniska framåtskridandet och de därmed följande ekonomiska landvinningarna är en medalj, som också har en baksida. Detta kom klart till uttryck i den i början av hösten utkomna utredningen ”Naturen och samhället”. Där sades bl. a., att människan genom sin teknik har en tendens att i sin omgivning skapa ett industriellt ökenland. Det tråkiga är, att denna medaljens baksida i hög grad blir den framsida, som vi i framtiden kommer att ställas inför. Vi förstör vår omgivning ur estetisk, hygienisk och rekreativ synpunkt. Tekniken ger oss en höjd levnadsstandard och detta gör att människorna i framtiden med självklarhet kommer att ställa högre krav på den miljö de skall leva i. Denna miljövård kommer i framtiden att bli en central uppgift för samhällsplaneringen. Det är därför rimligt att redan nu ta hänsyn till de kostnader och offer som denna samhällsplanering måste kräva. Nu utnyttjas luft, vatten och mark som avfallsmottagare utan tanke på framtida kostnader för att städa upp. Bullerproblemen blir av allt större betydelse. Flygets utveckling mot allt högre hastigheter medför att bullret blir starkare. De nya passa-gerarplan som projekteras för hastigheter upp emot tre gånger så höga som ljudets kommer att ge så höga bullernivåer, att det vid en flygkongress under sommaren ifrågasattes, om de av denna anledning skulle kunna få någon kommersiell betydelse. Genom användning av nya, lättare material i våra bostäder har dessa blivit mindre väl ljudisolerade. Uppmärksamheten har dock riktats på problemet, och bl. a. arbetas det från svensk sida energiskt på att få fram internationellt godtagbara metoder för ljudmätning och regler för ljudisolering av fastigheter. Luftföroreningarna har under flera år varit Ingeniörsvetenskapsakademiens minnesmedalj över Victor Kullberg. 131