Gunnar Lundberg, en av årets debutanter på Kungl. teatern, som Astolf i Hilding Rosenbergs ”Lycksalighetens ö”. Hendriksen och Bo Lundborg. Betydligt starkare intryck än denna delvis effektfulla men genomgående ganska ytliga musikkomedi gjorde emellertid Luigi Dallapiccolas tragiska kortopera ”Fången” som premiäruppfördes den 8 juni, inom ramen för Stockholms festspel. Den gavs i regi av Lars Runsten och med från Köpenhamn lånad dekor av Erik Nordgreen. Titelrollen spelades med gripande intensitet av Erik Sædén; i styckets andra partier gjordes likaså pregnanta insatser av Sven Erik Vikström och Barbro Ericson. Teaterns egentliga höstsäsong inleddes med en repris på Wagners ”Tannhäuser” med nya insatser av tre yngre krafter: Gunilla af Malmborg som Elisabeth, Barbro Ericson som Venus och Kolbjörn Høiseth i titelrollen. I slutet av oktober följde en i viss mening märkligare reprispremiär: på Hilding Rosenbergs ”Lycksalighetens ö”, som inte spelats sedan slutet av 1940-talet. Den gavs nu i regi av Lars Runsten men med den tidigare dekoren av Isaac Grünewald; centralrollerna spelades av Margareta Hallin och Gunnar Lundberg, i andra, mindre men dock markanta partier uppträdde Barbro Ericson och Sigurd Björling. Att denna givande repris kom till stånd sammanhängde därmed att Hilding Rosenberg i juni fyllde sjuttio år. I anslutning till Kurt Atterbergs sjuttioårsdag i december ägnade Kungl. teatern även honom ett program, som omfattade sagooperan ”Bäckahästen” och baletten ”De fåvitska jungfrurna”. Den 11 december återupptogs Rickard Strauss ”Rosenkavaljeren” med nybesättningar. Aase Nordmo-Lövberg uppträdde sålunda för första gången som fältmarskalkinnan, Margareta Hallin som Sophie, och den unga mezzosopranen Margot Rö-din gjorde sitt definitiva genombrott med en helt idealisk gestaltning av Octavias roll. Under vårterminen gästspelade ett par kvällar en finsk operaensemble i dels ”Trubaduren”, dels ”Tosca”. Prominenta enskilda gäster under året var Birgit Nilsson och Nicolai Gedda, och dessutom gästuppträdde den turkiska sångerskan Leyla Gencer (i Madame Butterfly), Stina Brita Melander (som Gilda i ”Rigoletto”) och Jacqueline Delman (som Violetta i ”La Traviata” och Rosalinda i ”Läderlappen”). Framgångsrik debutant under året var Gunnar Lundberg. Vidare kan antecknas markanta premiärinsatser av Margareta Hallin som Cho-Cho-San i ”Madame Butterfly” och Barbro Ericson som Carmen. Kungl. teaterns balettrepertoar utökades med ett par nya verk: den ryske koreografen Juri Grigoro-vitjs ”Stenblomman” (till musik av Sergej Pro-kofjev) med Verner Klavsen, Gerd Anderson och Gunilla Roempke i centralpartierna, samt Birgit Åkessons och Kåre Gundersens ”Spel för åtta” med musik av Karl-Birger Blomdahl och dekor av Olle Bonniér. Från och med höstterminen var Anthony Tudor engagerad som konstnärlig ledare för baletten. Under våren gästspelade den finska operabaletten med bl. a. dansdramat ”Karin Månsdotter” i Irja Hagfors koreografi och med musik av Tauno Pulkkänen samt Serge Lifars ”Suite en blanc”. Under hösten gästspelade först en thailändsk danstrupp, sedan The Royal Ballet från London och slutligen den amerikanska dan-serskan Martha Graham med sin trupp. På Drottningholmsteatern gav Operan under Stockholms festspel inte bara som förut Glucks ”Orfeus” utan för första gången även samme mästares ”Alkestis” i Lars Runstens regi, under Albert Wolffs musikaliska ledning och med Elisabeth Söderström i titelrollen. Inom festspels-ramen presenterade Drottningholmsteatern en egen föreställning av något så ovanligt som en buffa-opera av Joseph Haydn: ”Lhnfedeltå delusa”. För regin svarade här Folke Abenius, dirigent var Bertil Bokstedt och i rollerna uppträdde Margareta Hallin, Karin Langebo, Uno Ebrelius, Gunnar Lundberg och Rolf Jupither. Några veckor därefter var teatern färdig med en ny föreställning av Mozarts ”Cosf fan tutte” i regi av Holger Boland, med Hans Schmidt-Isserstedt som dirigent och Elisabeth Söderström, Margot Rödin, Karin Langebo, Carl-Axel Hallgren, Kåge Jehrlander och Erik Sundquist som smidigt agerande ensemble. — I maj gästspelade på samma teater en engelsk ensemble med Henry Purcells ”Dido och Aeneas” i Benjamin Brittens bearbetning och under hans musikaliska ledning. Stora teatern i Göteborg premiäruppförde under vårterminen Umberto Giordanos opera ”André Chenier” i regi av Soini Wallenius, med dekor av Rolf Alexanderson, med Styrbjörn Lindedal som dirigent och Lars Billengren, Rut Jacobson och Claes Jakobsson i huvudrollerna. Höstens operarepertoar omfattade Puccinis ”Madame Butterfly” med Rut Jacobson och Rolf Björling i centralrollerna samt Mozarts ”Cosf fan tutte” i den wienske gästregissören Joseph Witts 166