iscensättning, under Sten Frykbergs musikaliska ledning och med Rut Jacobson, Edith Thallaug, Claes Jakobsson, Lars Billergren, Gösta Kjellertz och Elisabeth Sundström i rollerna. På operettrepertoaren stod bl. a. Franz Lehårs ”Leendets land” med gästspel av Per Grunden, Imre Kålmåns ”Violen från Montmartre” och Cole Porters ”Kiss me Kate”. Teaterns andre ordinarie dirigent Carl Rune Larsson avgick vid vårterminens slut för att överta ledarposten i Gävleborgs läns orkesterförening: han efterträddes av Lennart Hedwall. Malmö stadsteater upptog under vårterminen Rossinis ”Barberaren i Sevilla”. Regissör för denna föreställning var Folke Abenius, dirigent Sten Åke Axelson och dekoren bar signaturen Härje Ekman; titelrollen gjordes av Nils Bäckström, Rosina av Astri Herseth, Almaviva av Olav Gerthel och Bartolo av Paul Höglund. I slutet av höstterminen spelades Leoncavallos ”Pajazzo” i regi av Folke Abenius, med dekor av Martin Ahl-bom och under musikalisk ledning av Håkan von Eichwald; i rollerna uppträdde bl. a. K. G. Lindström, Margaretha Meyerson, Arne Hasselblad och Lars Ekman. På samma program stod Bert Brechts och Kurt Weills balett ”De sju dödssynderna” i koreografi av Holger Reenberg och med dekor av Härje Ekman. Stockholms festspel sträckte sig detta år över två veckor och omfattade förutom föreställningar på Operan och på Drott-ningholmsteatern (se i avd. Sceniska tilldragelser) en rad konserter av olika art. Ett av de märkligaste evenemangen var ett lysande gästspel av Prags filharmoniska orkester. På den kammarmusikaliska linjen dominerade Amadeuskvartetten, som under loppet av sex konserter spelade Beethovens samtliga stråkkvartetter. Av speciellt intresse var därjämte en konsert i Börssalen av Bel Canto-kören. Från grannländerna Köpenhamn hade, likt Stockholm, sin hävdvunna internationella festival på försommaren. I september anordnades Nordiska musikdagar, varunder bl. a. uruppfördes en ny stråkkvartett (nr 6) av Vagn Holmboe. Andra med stort intresse mottagna danska verk var kyrkomusikern Bernhard Lebkowitz’ ”Improperier” och Per Nørgårds Fragment VI för sex orkestergrupper. Sverige representerades av Gösta Nystroem (körsångerna ”1 havsvinden”), Ingvar Lidholm (Motus colores), Folke Rabc (Pièce för talkör) och Lars Werle (kammarsymfoni), Norge av bl. a. Arne Nordheim med en Canzona för orkester och Finland av bl. a. Einojuhanni Rautavaara med en sångcykel till Rilketexter, ”Die Liebenden”. På Det kongelige Teater premiäruppfördes under sommarfestivalen Hans Werner Heinzes opera ”Elegy for young lovers”. Senare under året presenterades även ett sceniskt passions-oratorium av Per Nørgård: ”Dommen”. I Helsingfors hölls under några novemberdagar en ”festival” för nutida musik. Därvid uruppfördes Erik Bergmans ”Sela” för baryton, kammarkör och instrument. Sverige företräddes i repertoaren av Ingvar Lidholm och Hilding Rosenberg. Ur den internationella krönikan I S CM : s festival hölls detta år i London. Sverige skulle där ha varit företrätt av Bengt Hambræus med det elektroniska verket ”Konstellationer” men dess framförande måste inhiberas till följd av fel på apparaturen, och därmed blev Norden denna gång helt orepresenterad. Bland uppförda verk kan — utom Stravin-skijs ”A sermon, a narrative and a prayer” — registreras polackerna Taddeus Bairds ”Erotica” för sångstämma och orkester och Wladzimierz Kotonskis trio för flöjt, gitarr och slagverk, fransmannen Maurice Jarres ”Mobiles” för fiol och orkester, italienaren Goffredo Petrassis ”Propos d’Alain” för en sångstämma och instrument och schweizaren Eichenwalds Suoni estremi för recitation och stråkkvartett. Holland: Under Holland-festivalen uppfördes på Amsterdamoperan Luigi Dallapiccolas ”Fången” i svensk iscensättning, regi: Göran Gen-tele, dekor: Sven Erik Skawonius. På samma program stod Monteverdis ”11 ritorno di Ulisse in patria”. Italien: På La Scala i Milano uruppfördes Manuel de Fallas postuma ”cantata scenica” eller opera ”Atlantida”. Vid biennalen i Venedig uruppfördes ett nytt verk av G. F. Malipiero: ”Rappresentazione e Festa di Carnasciale e della Quaresima”. I övrigt uppfördes där bl. a. ameri- Den unga mezzosopranen Margot Rödin i sin ge-nombrottsroll: Octavian i ”Rosenkavaljeren”. 167