En flygbild av den vid jordbävningen i Iran totalförstörda staden Danesfahan. NATURKATASTROFER JORDBÄVNING I IRAN Natten till den 2 sept. drabbades västra Iran av en jordbävningskatastrof, värre än alla jordskalv som tidigare hade förekommit i denna del av Iran. Det hårdast drabbade området låg inom en triangel på över 20 000 kvadratkilometer väster om Teheran mellan städerna Ghezvin, Saveh och Hamadan. Inom katastrofområdet totalförstördes hela byar. Husen är där nere i regel byggda av soltorkad lera med halvmetertjocka väggar och med tak av samma tjocklek, vilande på grova stockar. Då jordbävningen bröt ut, störtade så gott som alla dessa byggnader samman. Befolkningen brukar gå till sängs vid solnedgången, och när skalvet kom vid 11-tiden på kvällen, begravdes de allra flesta under byggnadernas ruiner. Där ett eller annat hus stod kvar, vågade ingen bo inomhus av fruktan för nya jordskalv. Därtill kom en oväntad kyla. Temperaturen befarades sjunka till minus 15 grader, och källornas vatten började tryta. De överlevande kunde på sin höjd installera sig i improviserade tält, bestående av några käppar i marken, överhängda med trasiga rester av sängkläder. I ett officiellt meddelande några få dagar efter katastrofen beräknades antalet dödsoffer till över 20 000. Senare har antalet omkomna angivits till cirka 11 000 och antalet hemlösa till 100 000. ”Katastrofen är kolossal, och eländet obeskrivligt”, förklarade premierminister Assa-dollah Alam, när han besökte det härjade området. Flygplan, lastade med läkemedel, utsändes snarast möjligt till de skadade byarna, och arméförband följde efter. Röda korset i Iran, som bär namnet ”Röda lejonet och solen”, ingrep omedelbart, och hjälp i form av pengar eller varor kom från en rad länder. Sveriges utrikesminister och den svenska ambassaden i Teheran framförde sina kondolean-ser, och därefter följde bistånd in natura. 178