Den franska Breguet 941/942, en typisk representant för den nya generationen av transportflygplan. Genom "blåsning” av vingklaffarna — en metod att öka lyftkraften vid låga flyghastigheter — kan planet starta på 700 meter och landa på 500 meter. Det tar 60 passagerare. FLYGÄRET Av redaktör BENGT ÖSTE De första ekonomiska skördarna av de drastiska rationaliseringsåtgärder som inleddes ”krisåret” 1960/1961 och intensifierades 1961 /1962 kunde bärgas av det internationella flyget under 1962. Även tekniskt sett blev 1962 ett märkesår för civilflyget. Då påbörjades, efter långvariga politiska och ekonomiska överläggningar på hög nivå, det fransk-brittiska flygindustrisamarbetet om det första passagerarplanet med överljuds-fart med arbetsnamnet Concorde. Det skandinaviska flyget, som varit ett av de första som drabbats av det skärpta ekonomiska klimat som följde den världsomspännande övergången till jetdrift på långlinjerna, kunde också som ett av de första redovisa ett årsresultat som klart pekade fram mot en snar ekonomisk stabilisering. Under verksamhetsåret 1 oktober 1961—30 september 1962 fick Scandinavian Airlines System visserligen vidkännas en förlust på 24,5 milj. kr. — men förlusten under närmast föregående verksamhetsår var 89,6 milj., och under de tre sista månaderna av 1962 noterades, enligt uppgifter vid årsskiftet, inte någon förlust alls. Bokslutet visade klart att det var den ratio-naliseringsgiv som inleddes av direktör Curt Nicolin och fortsattes av hans efterträdare Karl Nilsson — som under Nicolins tid som ”eko-nomisanerare” på SAS var tillförordnad verkställande direktör i Asea i Västerås och, på danskt initiativ, den 5 april utsågs att efterträda Nicolin som SAS-chef — som gett ett mycket gynnsamt resultat. Trots en från föregående år inte oväsentligt 200