Havilland Dove-plan omkom 11 personer den 1 oktober i Kalifornien. — Vid en krasch vid Brno i närheten av Prag omkom den 10 oktober 11 personer och 31 skadades svårt. — Ett spanskt trafikplan störtade den 12 oktober i provinsen Sevilla, varvid samtliga ombordvarande, 18 personer, dödades. — I närheten av Hartford i Connecticut omkom den 19 oktober en flygvärdinna. En reservdörr var inte ordentligt stängd och när hon sökte täta springan, sögs hon ut på en höjd av ungefär 2 500 meter. Samtliga 21 ombordvarande omkom då ett ungerskt trafikplan den 23 november störtade strax före landningen på flygstationen Le Bour-get utanför Paris. Tidigare hade på grund av dimma flertalet flygningar inställts. — Vid en kollision med ett privat sportplan i nordöstra Brasilien den 26 november omkom ett passagerarplans samtliga 23 ombordvarande. Den svenske sjömanspastorn Erik Älund befann sig ombord på passagerarplanet. — Den 27 november störtade ett brasilianskt trafikplan av typ Boeing 707 nära Lima. Bland de 97 omkomna var två svenskar, direktörsassistenten B. A. Bengtsson hos Tetrapak och försäljningschefen O. A. S. Persson från Göteborg. — En DC-7:a tillhörande det amerikanska bolaget Eastern Airlines störtade den 30 november i tät dimma strax före landningen på Idlewild i New York, 25 personer omkom. — Ett fyrmotorigt Constellationplan störtade den 15 december i ett tätbefolkat bostadskvarter i norra Hollywood. Nio offer krävdes. — Ett franskt plan med 22 passagerare och 3 besätt- Vickers VC-10, nytt ”flaggskepp” i det brittiska transportflygets långdistansflotta, fotograferat i ett ovanligt perspektiv som visar stabilisatorns placering överst på fenan och motorarrangemanget på bakkroppen. ningsmän störtade den 29 december 120 km från Bastia på Korsika. Planet hade kört mot ett snötäckt berg. HUR LEVER SVENSKARNA? Hur lever svenskarna, och vad kostar det att leva som vi gör? Den frågan gör vi oss då och då, men det är inte så lätt att få ett riktigt svar. Här är några ledtrådar enligt Statistisk årsbok 1962. Vår privata konsumtion går till 40 362 milj. kr. om året. Livsmedel kostar 14 824 milj, kr., men därtill kommer, som man förstår, en stor summa för kläder, 4 953 milj, kr., 4 049 milj. kr. för våra bostäder och 3 863 milj. kr. för fordon. Håller vi oss till maten så finner vi att kött och fläsk kostar oss 2 512 milj, kr., specerier 1 847, fisk 573, ägg 409 och potatis 291 milj. kr. Går vi vidare upptäcker vi att mjöl, gryn och bröd kostar oss 1 521 milj, kr., rotfrukter, grönsaker, frukt och bär 1 467, mjölk och grädde 1 230, smör och margarin 810 och ost 374 milj. kr. Vi får inte hoppa över tobaken, som går till 1 320 milj. kr. om året! Vi kan kanske trösta oss med att den dagliga förbrukningen av kalorier är lägre hos oss än i så gott som alla europeiska länder. Ä andra sidan är 42 procent av våra kalorier av animaliskt ursprung, och där överträffas vi bara av Nya Zeeland, Kanada och Island. Befolkningstillväxten är, som alla vet, låg. Det s. k. bruttoreproduktionstalet är för Sverige 1 058, vilket är lägre än i alla andra länder med undantag för Japan. Å andra sidan ligger vi utomordentligt väl till, när det gäller dödligheten hos nyfödda barn. Hos oss är antalet döda under första levnadsåret inte större än 1,6 procent, och vi överträffas därvidlag bara av Holland och Island. Och så till slut en mera dyster sak. Under ett år har i vårt land 277 143 strafflags-brott kommit till polisens kännedom, och i 105 605 fall blev det dom i första instans. Ja, så ter sig Sverige i statistikens spegelbild! 205