Den tremiljonte telefonapparaten har just kopplats in hos fru Ester Nilsson, Stockholm. ber. Så småningom kommer hela Sverige att bli indelat i 18 teleområden i stället för nuvarande 20 linjesektioner och över hundra centralstationsområden. Lyxtelegrammet fyllde 50 år. Under det gångna halvseklet har skickats närmare 120 miljoner telegrafiska gratulationer, och olika hjälporganisationer har delat på bortåt 40 miljoner kronor telegrampengar. En lyxblankett till förmån för konung Gustaf VI Adolfs 80-årsfond för svensk kultur utgavs. Den blev tillgänglig för allmänheten 1 juli, och den 31 december hade drygt 150 000 exemplar sålts. Utflyttning till telestyrelsens nya byggnader i Farsta påbörjades. Det är i huvudsak telestyrelsens tekniska byrå, som i de nya lokalerna fått nya moderna laboratorier för sina forsknings- och utvecklingsavdelningar, samt hål-kortsavdelningen för radio- och TV-licenser som tagit de båda åtta våningar höga huskropparna i anspråk. FREDSPRIS PÅ 1,2 MILJ. TILL NOBELSTIFTELSEN Nobelstiftelsen i Stockholm blev förste mottagare av Balzanpriset, instiftat den 1 mars vid en officiell högtid i schweiziska parlamentet i närvaro av bl. a. Nobelstiftelsens ordf, professor Arne Tiselius och dess direktör envoyé Nils Ståhle. Prissumman på ej mindre än en miljon schweiziska franc motsvarande 1,2 milj. kr. överlämnades till kung Gustaf Adolf den 10 mars. Stiftelsen fick priset för bidrag till fred och framåtskridande. Balzanstiftelsen som har Nobelstiftelsen som förebild har enligt statuterna tre pris, ett för fred och humanitet, ett för litteratur, filosofi och konst samt ett för naturvetenskap, vari inbegrips fysik, kemi, medicin och teknik. Den är inrättad till åminnelse av Eugenio Balzan, ägare till och ekonomidirektör vid tidningen Corriere della Sera, som under Mussolinitiden var bosatt i Schweiz och efterlämnade en mycket stor förmögenhet. Det är hans dotter sig-nora Angela Balzan, även hon död, som i sitt testamente upprättat stiftelsen, som har sitt finansiella säte i Zürich. För 1962 utdelades endast det första av de ovannämnda prisen, men meningen är att i fortsättningen alla tre skall delas ut. FARTGRÄNSERNA Den statliga trafiksäkerhetskommittén för utredning av effekten av tillfälliga hastighetsbegränsningar blev inte klar med sitt yttrande under 1962. Först under våren 1963 kunde besked väntas, meddelade man under hösten. Inte mindre än sex gånger under året gällde särskild hastighetsbegränsning. Första gången var på nyåret, med en fartgräns på 80 km. Sedan följde fyra perioder med 90 km och 100 km och slutligen vid jultid en period med 80 km. En period var förlagd till semestertid 13 juli—31 juli, övriga i anslutning till helger. Antalet fartöverträdelser var ganska litet. Av särskilt intresse är emellertid att överträdelserna främst gällde 5—10 km över den lagstadgade farten. Antalet bilister som hade avsevärt högre fart var ytterst litet. Vad som förblev okänt under året var effekten av tidningarnas varierande propaganda i anslutning till fartperioderna. Någon mätning av propagandaeffekten gjordes nämligen ej. Det är således svårt att konstatera om den absoluta minskningen av antalet olyckor vid hastighetsbegränsningar beror på fartgränsen eller propagandan. 234