Bruttonationalproduktens procentuella volymökning sedan föregående år i vissa länder. 1961 1962 upp-skattn. 1963 prognoser Förenta staterna 1,8 5—6 5 Storbritannien .. 2,1 1,0 2,7 Västtyskland.... 5,3 4 3.0 Frankrike 4,4 6 6 Italien 8,0 6 6 Belgien 2,7 3,2 2,7 Nederländerna. . 2,7 2,5 3,0 Sverige 6 3,5 3,5 Norge 5,8 4 4 Danmark 4,7 4—5 —. Finland 6,5 4 3 Japan 14 4—5 — Världshandeln undergick en ytterligare ökning under 1962, vartill en betydande uppgång i Förenta staternas import bidrog (uppskattningsvis steg den amerikanska införseln med 12 procent, medan exportökningen stannade vid 4 procent). Tidigare har man kunnat iaktta att en försvagning av den amerikanska handelsbalansen fått sin motsvarighet i förbättrad handelsbalans i Västeuropa. Tillgängliga uppgifter tyder emellertid knappast på att så blev fallet under 1962, utan Västeuropa som helhet synes ha ökat sin import från amerikanska källor i ungefär samma utsträckning som USA importerat mer från Europa. Den interna västeuropeiska handeln fortsatte att utvecklas särskilt gynnsamt, vilket ej minst en stark importökning i Västtyskland och Italien medverkade till. Nämnas bör att världshandelsutvecklingen medförde ovanligt små påfrestningar för det internationella betalningssystemet. De brittiska och amerikanska betalningsbalanserna förbättrades sålunda något under året, medan det tidigare starka valutatillflödet till de kontinentaleuropeiska länderna avtog. U-ländernas ekonomi är i hög grad beroende av de västliga länderna, dels på grund av den dominerande ställning dessa intar som köpare av deras exportprodukter, dels på grund av USA:s och Västeuropas omfattande kapitalexport till dem i form av gåvor, krediter och privata investeringar. Under 1962 synes u-län-dcrnas exportinkomster ha stigit något medan det är mera tveksamt om kapitaltillskotten i olika former ökade. Deras import synes ha varit i stort sett oförändrad. De underutvecklade ländernas livsmedels-situation tycks ha ytterligare försämrats något under året. I Sydamerika steg dock livsmedels-och jordbruksproduktionen med cirka 3 pro cent under skördeåret 1961/62 jämfört med föregående skördeår, medan den var i det närmaste oförändrad i Fjärran östern (exkl. Kina) och föll med 2 å 3 procent i Afrika och Främre Orienten. Per capita-produktionen gick ned i samtliga områden med undantag möjligen för Sydamerika som haft en särskilt låg skörd 1960/61. I Östeuropa fortsatte båda industri- och jordbruksproduktionen att öka. Störst blev den industriella produktionsökningen i Rumänien (10—15 procent), varefter följde Sovjetunionen, Polen och Bulgarien. Levnadsstandarden höjdes å andra sidan inte nämnvärt i Östeuropa under första hälften av 1962 enligt vad FN:s ekonomiska utskott ansett sig kunna konstatera. Östblockets handel med den övriga världen steg ytterligare under 1962. I Kina blev skörden betydligt bättre efter de båda senaste årens katastrofalt dåliga skörderesultat. En från årsskiftet 1960/61 vidtagen reorganisering av folkkommunerna vilken återigen givit bönderna större inflytande över jorden anses ha medverkat härtill. Ökningen i världshandeln var inte heller under 1962 tillräcklig för att åstadkomma en förbättring i den internationella sjöfartskrisen, som i stort sett fortgått sedan 1957, då raterna sjönk kraftigt efter Suezboomen. Särskilt besvärligt hade trampfarten det där fraktsatserna kom att ligga betydligt under de båda föregående årens nivå och antalet upplagda fartyg steg avsevärt. För tankfartens del kan man å andra sidan säga att en begränsad förbättring inträffade. Tillskottet på nytt tonnage kunde sålunda absorberas — uppläggningen förblev under året konstant vid cirka 2 milj, ton — samtidigt som raterna återhämtades något. Övergången till de kostnadsbesparande jättefartygen fortsatte inom såväl tramp- som tankfarten. En motsvarighet till utvecklingen mot stortonnage inom sjöfarten har de senaste årens övergång till jetdrift inom lufttrafiken utgjort. Att detta inte endast inneburit väldiga finansie-ringsproblem för världens flygbolag utan också lett till en alltför snabb utökning av transportkapaciteten visade sig med särskild styrka under 1962. Trots att såväl passagerartrafiken som fraktbefordran per flyg fortsatte att stiga förblev sålunda utnyttjandet av planen otillfredsställande, och flygbolagen, bland dem också SAS, hade över lag svårt att få debet och kredit att gå ihop. Prisutvecklingen förblev på det hela taget påfallande lugn. Detaljpriserna steg emellertid i en hel del länder medan partipriserna var stabilare. Råvarupriserna blev totalt sett oför- 240