Henrik Palmstierna Gustaf Petrén Carl Axel Pettersson got som då väckte stor uppmärksamhet. I Sverige inriktade hon sig på att tolka svenska verk såsom pianokonserter av Adolf Wiklund och Henning Mankell. Död 2 maj. Gustaf Munthe, f. 1896, konsthistoriker och författare. Han var intendent för Röhsska konstslöjd-museet i Göteborg 1924—46 och verkställande direktör i Svenska turisttrafikförbundet 1944—51. Därefter verkade han som skriftställare med många uppdrag. Vid 61 års ålder disputerade han på en avhandling om 1700-talskonsthantverkaren Christian Precht. Död 25 november. G ull N atorp, f. 1880, skådespelerska. Efter teaterstudier engagerades hon av Mauritz Stiller vid Lilla teatern i Stockholm och tillhörde sedan Blancheteaterns ensemble från 1917 till 1936 med undantag av en säsong hos Gösta Ekman 1931— 1932. På Blancheteatern uppträdde hon i vitt skiftande uppgifter bl. a. som sjuksköterskan i Maug-hams ”Den heliga lågan” och Elizabeth Tweedie i Leslie Howards fars ”Cocktails”. Efter 1936 medverkade hon på olika scener, bl. a. på Oscarsteatern och Göteborgs stadsteater, samt vid radioteatern och filmen. Död 30 april. Axel Nelson, f. 1880, f. d. förste bibliotekarie. Han disputerade 1909 i Uppsala på en avhandling i grekiska och blev samma år amanuens vid universitetsbiblioteket. Genom sin filologiska och litteraturhistoriska lärdom var han väl ägnad för posten som föreståndare för bibliotekets handskrifts-avdelning, där bl. a. medeltida landskapslagar var föremål för hans forskning. Hans till omfånget största arbete var den åren 1937—1950 utgivna editionen av den svenska texten till Rudbecks Atlantica i fyra delar och ett planschband. Sin förtrogenhet med den medeltida kulturvärldens latinska källor dokumenterade han bl. a. i arbetet ”Om Upsala universitet under medeltiden” och i inledningen till faksimileditionen av den Uppsala domkyrka en gång tillhöriga men nu i Rom befintliga handskriften ”S:t Eriks liv och mirakler”. Som en erkänsla för dessa arbeten promoverades han 1945 till teologie hedersdoktor. Död 20 maj. Torsten Nordberg, f. 1900, konstnär. Han hörde till de stilla i landet, men han arbetade i tysthet med ytterst värdefulla uppgifter. Hans verksamhet gällde så gott som uteslutande kyrkor, från övre Norrland och ned till Skåne. I dem målade han altartavlor men också vägg- och takdekorationer samt glasmålningar och intarsiaarbeten på predikstolar och krucifix. Han anlitades i många fall av arkitekter för färgsättning, varvid hans känsla för rummets och inventariernas utformning kom väl till pass. Hans kamrater i Konstnärsklubben tilldelade honom 1958 klubbens pris för mångårigt samarbete med arkitekter. Död 2 november. Nils Nordenmark, f. 1867, professor, försäkrings-direktör. Han blev fil. dr i Uppsala 1895, var en tid amanuens vid Uppsala observatorium och aktuarie i ett par försäkringsbolag och var regi-strator i riksförsäkringsanstalten från 1902 till 1918, innan han sistnämnda år blev verkställande direktör i försäkringsbolaget Bore, vars chef han var till 1930. Han var sekreterare i Svenska astronomiska sällskapet 1919—1927 och dess ordförande 1942 och ledamot av svenska nationalkommittén för astronomi från 1931. Han erhöll 1941 professors namn. Sin största betydelse hade han som författare av en lång rad populära astronomiska skrifter som på vida fält bröt väg för folkbildningsarbetet och hans grundliga historiska monografier. För tillkomsten av Saltsjöbadens observatorium var han under många år en varm ivrare. Död 2 februari. Gustaf Nyqvist, f. 1883, f. d. överste. Han spelade på 1920-talet en betydelsefull roll i härorganisationsfrågor. Bl. a. var han sakkunnig för utarbetande av ny härordning 1924—1925 och vid försvarsutskottet 1925 vid utarbetandet av ny mili-täradministrativ indelning, för omorganisation av den centrala försvarsförvaltningen, föredragande i rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap och i handelsdepartementet för ärenden om olje-lagring, ordförande i bensin- och oljenämnden och avdelningschef i statens bränslekommission. Död 5 januari. Henrik Palmstierna, f. 1884, f. d. överste, friherre. Han blev 1930 major och chef för ridskolan på Strömsholm, 1935 överste och chef för Skånska kavalleriregementet och 1937—1944 sekundchef för Livregementets husarer och befälhavare för Skövde försvarsområde. Död 16 februari. Gustaf Petrén, f. 1874, prof. em. Han tillhörde den berömda syskonkretsen från Halmstads prästgård i Skåne, blev med. lic. i Lund 1904 och med. dr 1911 och samma år docent i kirurgi vid Lunds universitet. Han utnämndes 1918 till professor i ämnet vid Uppsala universitet men återbördades tre år senare som kirurgiprofessor till Lund och blev emeritus 1939. Han behandlade i ett stort antal vetenskapliga skrifter särskilt bukorganens och urinvägarnas kirurgi och var medförfattare till Nordisk lärobok i kirurgi, som utkom i tre upplagor från 1922 till 1940. Död 11 maj. 306