Henning Pleijel Eskil Ridderstad Ragnar Stattin Einar Ström Carl Axel Pettersson, f. 1874, generalkonsul, direktör. Efter anställningar bl. a. hos Paul U. Bergström i Stockholm startade han 1908 eget företag inom herrkonfektionsbranschen i Stockholm, vilket så småningom utvecklades till ett av landets ledande företag i branschen med talrika filialer. Det ombildades 1929 till aktiebolag. Från 1928 till 1949 var han ungersk generalkonsul i Stockholm. Han var mångårig ordförande i Svenska detaljisternas sömnadsindustriförbund och styrelseledamot i Stockholms herrekiperingsförening. Död 31 maj. Henrik Petterson, f. 1879, professor och f. d. chef för statens skogsförsöksanstalt. Han utexaminerades från dåvarande Skogsinstitutet 1901, var 1906—1908 skogsförvaltare hos Mo och Domsjö och 1908—1922 skogschef hos Uddeholmsbolaget. År 1926 blev han professor vid statens skogsförsöksanstalt och föreståndare för dess skogsavdel-ning och var anstaltens chef från 1939 till 1944. Redan tidigt gjorde han uppmärksammade inlägg i den skogsekonomiska debatten och ägnade under sina år hos Uddeholm stort intresse åt frågan om skogsindustriernas lokalisering. Redan 1908 gjorde han ett utkast till taxeringsplan för landets samtliga skogar, vilket fördes vidare av en av skogs-vårdsstyrelsen tillsatt kommitté. Död 7 juli. Henning Pleijel, f. 1873, prof, em., f. d. hög-skolerektor. Han blev 1906 fil. dr och docent i mekanik och matematisk fysik i Uppsala samt blev föreståndare för telegrafverkets provningsan-stalt, en befattning som 1913 omdanades till professur. År 1914 övergick han till Tekniska högskolan som förste innehavare av en professur i teoretisk elektroteknik och var från 1922 till 1927 även högskolans rektor. Han var Vetenskapsakademiens sekreterare 1933—1943, ordförande i Nobelkommittén för fysik 1930—1946 och styrelseledamot i Nobelstiftelsen 1931—1943. Han var internationellt ansedd som forskare. Död 20 januari. Eskil Ridderstad, f. 1881, f. d. major, f. d. chefredaktör. Han var dotterson till Dagens Nyheters grundare Rudolf Wall, blev officer vid Andra livgrenadjärregementet 1901 och var major vid Jönköpings regemente 1926—1927. Från 1910 till 1954 var han Östgöta Correspondentens direktör och från 1930 till 1953 dess chefredaktör. Han var bl. a. ordförande i konsortiet Förenade landsortstidningar 1945—1948 och i Östergötlands Dagblads styrelse 1941—1956. Under ett 20-tal år var han ledamot av Linköpings stadsfullmäktige och drätselkammare och var på sin tid ordförande i nämnden för Westman-Wernerska fonden, varvid han medverkade vid tillkomsten av Linköpings historia som nämnden utgav 1946. Död 31 mars. Tore Soldan, f. 1914, ingenjör, seglingsskribent. Efter ingenjörsexamen 1936 hade han anställning hos Svenska Siemens. Hans stora fritidsintresse var kappsegling, särskilt havskappsegling. Han var bl. a. mätningsman i Svenska seglarförbundet och ägnade ett ingående studium åt kappseglingsreg-lerna och deras tolkning. I flera år var han Svenska Dagbladets seglingsreferent och författare till seglingskrönikorna i Svenska Dagbladets årsbok. Död 17 februari. Ragnar Stattin, f. 1886, f. d. landshövding i Västernorrlands län. Han utnämndes efter Arthur Engbergs bortgång våren 1944 till landshövding i det län där han verkat sedan 1913, under åren 1931—1944 som landssekreterare. Fem landshövdingar hade han då under sin tjänst vid länsstyrelsen i Härnösand haft som chefer. Som landshövding ägnade han sig helt åt uppgifterna inom länet, och med sin duglighet och energi i förening med en lokalkännedom utan jämförelse blev han en verklig länets hövding, saknad av alla då han 1954 pensionerades. Död 10 juni. Einar Ström, f. 1889, direktör. Efter studentexamen i Göteborg genomgick han handelsinstitutet där och inträdde senare i familjens företag a.-b. C. H. Ström & Co. i Göteborg och a.-b. Ströms herrekipering i Stockholm. Vid faderns död 1928 blev han verkställande direktör i dessa företag. Han var livligt verksam i olika branschföreningar och deltog med stor sakkunskap i de mångåriga diskussionerna om regleringen av Nedre Norrmalm. Död 21 maj. Gustaf Svedman, f. 1878, huvudredaktör. Som nybliven student från Skara kom han till Gotland och blev snart en av öns trognaste förkämpar och beundrare. Han ägnade sig åt de gotländska problemen med ett levande intresse. Snabbt skaffade han sig ett språkrör genom redaktörskapet för Gotlänningen, där även hans insatser på det politiska planet gjorde sig märkbara. Han blev ordförande för Gotlandshögern och fick uppdrag bl. a. som stadsfullmäktig och landstingsman. Död 6 december. Carl Tersmeden, f. 1876, f. d. överste. Han blev major och stabschef vid första arméfördelningen 1917, överstelöjtnant vid generalstaben och souschef vid kommandoexpeditionen 1922, överste 1926 och sekundchef för Svea livgarde 1928. Han avgick 1936. Död 17 januari. 307