DÖDSFALL I UTLANDET Niels Bohr Den 18 november avled den danske atomforskaren och Nobelpristagaren Niels Bohr i sitt hem i Köpenhamn, 77 år gammal. Han var en av sitt lands internationellt mest kända män. Hans berömmelse härleder sig från 1913, då han i anslutning till lord Rutherfords forskningar och Plancks kvantumteori uppställde sin berömda atommodell för att förklara uppkomsten av vätets linjespektrum. Hans teori var väl en blandning av gamla och nya ideer, men hans insats stod som han själv insåg på själva gränsen mellan klassisk och modern fysik. Även för Bohr blev världskrigen av djupt ingripande verkan. Han var av judisk börd, och hösten 1943 flydde han, med den svenska beskickningens hjälp, till Sverige på en fiskebåt. Men så fort han steg i land på den svenska kusten upptäckte han att han hade glömt sina viktigaste papper. Dåvarande svenska legationsrådet Barck-Holst lyckades rädda dem strax innan tyskarna nådde fram till hans villa. Ett par månader senare hittade man i hans bostad en hårvattensflaska, som var full av s. k. tungt vatten. Bohr fortsatte sedan till England och Amerika, där han fortsatte sitt arbete. Efter krigets slut återvände han till Danmark och firades på sin 60-årsdag på ett sätt som knappast någon dansk vetenskapsman före honom. Nobelpriset hade han fått 1922 vid endast 37 års ålder. Sedermera fick han en mängd internationella utmärkelser och var bl. a. hedersdoktor vid över 25 vetenskapliga institutioner. Han hade också den högsta danska utmärkelsen — Elefantorden. äran av att i Sverige barnpsykiatrien fått möjligheter till utveckling på ett sätt som troligen icke i något annat land i världen. Död 9 april. Sven West ber g, f. 1883, var en av den svenska glashanteringens äldsta och mest framstående personligheter. Han tillhörde den grupp framsynta glasbruksmän, som år 1929 grundade Svenska glasbrukens exportförening. Han var den drivande kraften när föreningen omorganiserades och flyttades till Stockholm. Död 13 december. Åke Wickman, f. 1894, direktör, ryttmästare. Han blev 1916 officer vid Livregementets dragoner och utnämndes 1931 till ryttmästare i Livregementets till häst reserv. Han kom 1920 till Generalstabens litografiska, var chef för denna och verkställande direktör i A. Börtzells tryckeri a.-b. 1935—1959 och var därjämte åren 1940—1959 vice verkställande direktör i Esselte, där han tillhörde styrelserna i en rad dotterföretag. I Sällskapet för antropologi och geografi var han skattmästare från 1933 samt ordförande 1947—1948. Från 1955 var han ordförande i Armémusei vänner. Åren 1946— 1959 var han ordförande i Sveriges litografiska tryckeriägareförbund, 1948—1959 i Sveriges grafiska industriförbund och 1948—1952 i Svenska bokförläggareföreningen. Död 2 juli. Carl Wikström, f. 1884, industriman. Efter fil. kand.-examen 1908 och industristudier i utlandet blev han 1918 delägare i familjefirman P. Wikström j:r och vid faderns bortgång huvuddelägare. År 1928 tog han ett märkligt initiativ, introducering av boarden i Europa, genom att uppföra masonitfabriken i Rundviksverken. Han blev 1923 ledamot av Svenska trävaruexportföreningens styrelse och tio år senare av dess verkställande utskott och valdes 1948 till ordförande i Stockholms gross-handelssocietet. Död 5 februari. Olle Ågren, f. 1875, konstnär. Han genomgick Konstakademien 1898—1903, deltog 1935 i Car-negiestiftelsens utställning i Pittsburgh och slog sig sedan ner som lantbrukare i Flivik. Han hade en relativt liten produktion bakom sig, men den var färgad av en stark personlig egenart, poesi och humor, självironi och satir. På ett personligt sätt upplevde han två skilda miljöer, den stockholmska skärgårdsnaturen och det sydeuropiska småstads-landskapet. Död 28 oktober. Tobias Ögrim, f. 1896, frälsningsofficer. Han var son till en av Frälsningsarméns banbrytare, Johan ögrim, var verksam i flera länder och vid högkvarteret i London samt ledare för Frälsningsarmén i Sverige 1951—56. Död 11 november. Åke Wickman Olle Ågren 309