Gustaf Svedman Carl Tersmeden Elisabeth Tykesson Gösta Wahlstedt Elisabeth Tykesson, f. 1906, fil. dr, författarinna. Hennes doktorsavhandling behandlade det för en kvinnlig litteraturhistoriker rätt originella ämnet ”Rövarromanen och dess hjälte i 1800-talets svenska folkläsning”. Sin stora vetenskapliga insats gjorde hon 12 år efter disputationen med en levnadsteckning över Atterbom, den till en helhet utbyggda och avrundade biografi över skalden som vi hittills saknat, som Algot Werin skrev i sin anmälan i Svenska Dagbladet. Den moderna svenska litteraturen uppmärksammade hon i ”Tolv essayer” med uppsatser om bland andra Sivar Arnér, Tage Aurell, Olle Hedberg och Piraten. Sitt största arbete som upptog åratal av hennes liv hann hon fullfölja endast till hälften, världslitteraturens historia i två delar, varav manuskriptet till första delen var avlämnat till Norstedts förlag. Död 23 maj. Gösta Wahlstedt, f. 1892. Han hade under en lång tid varit en förgrundsgestalt inom den svenska bussrörelsen. Genom hans kraftiga ledning byggdes busstrafiken upp enligt sunda principer under den tid för ett 40-tal år sedan, då busslinjerna bröt landsbygdens isolering. Död 31 oktober. Axel Wallert, f. 1890, konstnär. Han genomgick högre konstindustriella skolan och fortsatte sina studier i Tyskland och Italien, där han vistades flera år som statlig stipendiat. Han utförde takmålningar i Stockholm stadshus, vilka fick stort erkännande, och målade porträtt av en rad framträdande personer, bland dem dåvarande kronprins Gustaf Adolf, landshövding Johan Nilsson och dr Ivan Bratt. Uppmärksamhet väckte även en rad altartavlor. Han har vidare gjort väggmålningar i Alviks kommunalhus i Bromma och utförde på uppdrag Stockholms stads adress till riksdagens 500-årsjubileum. Död 3 juni. Sven Wall, f. 1877, prof. em. Efter veterinärexamen 1901 var han distriktsveterinär till 1912, då han blev förste besiktningsveterinär vid Stockholms slakthus. Åren 1913—1916 uppehöll han på förordnande först professuren i histologi och patologisk anatomi och därefter professuren i patologisk anatomi och bakteriologi vid Veterinärhögskolan. År 1917 blev han Dr vet. med. vid universitetet i Leipzig och utnämndes 1924 till professor och föreståndare för statens veterinärbakteriologiska anstalt. Död 20 februari. Gunnar Wallgren, f. 1892, prof. em. Efter lägre teknisk utbildning och anställningar vid Asea och Nya förenade elektriska a.-b. grundade han 1918 tillsammans med ingenjör Wilhelm Uggla a.-b. Turbo, nuvarande Härnöverken, och startade där tillverkning av kuggväxlar och motorer enligt deras egna uppfinningar. Åren 1928—1931 var han överingenjör vid Luth & Rosén och var sedan fram till 1950 teknisk chef hos a.-b. Bolinder-Munktell, där han var upphovsman till Sveriges första i berget insprängda mekaniska verkstad. Från 1950 och till pensionsåldern innehade han professuren i mekanisk teknologi vid Chalmers. Död 12 maj. Wilhelm Wernstedt, f. 1872, prof, em., barnläkare. Han blev 1913 docent i pediatrik vid Karolinska institutet och var överläkare vid det då nyuppförda Flensburgska barnsjukhuset i Malmö till 1921, då han blev professor i pediatrik vid Karolinska institutet samt överläkare och direktör vid Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus. Från 1932 till 1937, då han blev emeritus, var han överläkare och styresman vid Norrtulls sjukhus i Stockholm. Under sina år som professor ägnade han allt större intresse åt uppfostringsproblem och genom sitt energiska arbete härvidlag hade han en stor del av Sven Wall Gunnar Wallgren Wilhelm Wernstedt Sven Westberg 308