FRIKYRKOKRÖNIKA Av redaktör JOSEF LUNDAAHL Ioch med ingången av 1963 ändrade förutvarande Frikyrkliga samarbetskommittén sitt namn till Sveriges frikyrkoråd. Någon organisatorisk förändring ligger inte bakom namnbytet, men däremot kan det ses som ett uttryck för samfundets vilja att ge detta samarbets-organ en stärkt ställning i frikyrkofolkets medvetande. En av dess viktigaste uppgifter är att fungera som kontaktorgan med myndigheter men också som samordningsorgan för en rad olika frikyrkliga aktiviteter, som t. ex. gymnasistarbetet, insatser inom den andliga vården på sjukhus och fångvårdsanstalter m. m. Rådet tar på detta sätt ständigt nya initiativ. Så har t. ex. under året anordnats en konferens i Stockholm — 12 oktober — för arkitekter och andra specialister som är sysselsatta med kyrkobyggnadsfrågor. Syftet var att informera om Allmänna arvsfondens bestämmelser för bidrag till ungdomslokaler och de problem för kyrkobyggen som sammanhänger därmed. I samarbete med Sveriges radio arrangerades i december en kurs i radio- och TV-frågor för ett 30-tal pastorer. Kursen var förlagd till radiohuset i Stockholm och leddes av tjänstemän inom Sveriges radio. Inom den sektor av rådets verksamhet, som har med interna frikyrkofrågor att göra, kan nämnas att rådet i början av januari anordnade teologdagar i Västerås där man samtalade om frikyrkoekumeniska frågeställningar. Det associativa medlemskapet har varit föremål för överläggningar varvid fastställts normalstadgar för associativt medlemskap, och rådet har också gjort ett uttalande i frågan. För att kunna effektivera och rationalisera det studiearbete som bedrivs inom Frikyrkliga pastoratinstitutet har detta samordnats med Frikyrkliga studieförbundets verksamhet, som fr. o. m. den 1 juli är huvudman för institutet. Av liknande skäl har Preclam Press — den frikyrkliga pressbyrån — övergått i studieförbundets regi. Rådet har under året gjort en rad remissyttranden över propositioner, motioner och betänkanden, bl. a. över radioutredningens betänkande angående televisionens framtid i vårt land. Om frikyrkorådets engagemang i namninsamlingsaktionen till förmån för kristendomsämnets ställning i det nya gymnasiet skrivs i en särskild artikel i årsboken. Reportageserien om de svenska frikyrkosamfunden som Svenska Dagbladet inledde hösten 1962 fortsattes vintern och våren 1963. Sven ska baptistsamfundet, Metodistkyrkan, Pingströrelsen och Svenska alliansmissionen var några av reportageobjekten. Även internationella Frälsningsarmén uppmärksammades, likaså en sådan rörelse som Helgelseförbundet. Åtskillig debatt utlöstes genom denna serie, som avsåg att ge en realistisk bild av de förändringar som skett genom åren. Inte minst i samfundspressen kommenterades SvD-serien. Debatt utlöstes även av en understreckare i SvD, skriven av pastor Erik Alexandersson i Missionsförbundet och rubricerad ”Väckelsen och kyrkorna”. Ett debattinlägg gjordes av förre sekreteraren i Sveriges frikyrkoråd, pastor Bo Swedberg. Kyrkobyggandet i Svenska missionsförbundet fortsatte med oförminskad fart hela året: så- överstelöjtnant Harry Tyndal framför några av Frälsningsarméns fanor från gången tid. De hänger nu på rörelsens museum, som öppnades den 10 september då statsrådet Sven af Geijerstam förrättade invigningen. 69