gifter om bibeltexter utifrån. En uppgift från Skottland ville berätta att Paulibrevens problem skulle lösas med tillhjälp av en datamaskin, en uppgift som gav anledning till överseende småleenden från svensk teologisk exper tis sida. Visst är datamaskinen bra även på detta område men dess räckvidd är dock begränsad, sade man. Maskinen kan exempelvis inte tala om vad olikheterna i stilen hos Pauli-breven beror på. Namninsamling för kristendom Årets märkligaste händelse — från ekumenisk synpunkt —• blev den svenska kristenhetens genomförande av en frivillig opinionsundersökning till förmån för kristendomsämnets ställning i det nya gymnasiet. Redan vid årets början cirkulerade en del rykten enligt vilka gymnasieutredningen ämnade föreslå en avsevärd nedbantning av kristendomsämnet. Inom kyrkor och trossamfund spred sig en märkbar oro, och som en första motåtgärd tillsatte biskopsmötet och Sveriges frikyrkoråd ett ekumeniskt samarbetsorgan, som erhöll namnet Samkristna skolnämnden med frikyrkomannen lektor Ansgar Eeg-Olofsson som ordförande. Vice ordförande blev biskop Sven Silén, Västerås. Ett annat initiativ togs av Religionspeda-gogiska institutet, som tillsatte ett s. k. utskott. Därmed var aktiviteten i full gång, vilken tog sig uttryck i bl. a. utgivandet av en informations- och upplysningsskrift med titeln ”Bildning utan kristendomskunskap?” Redan i september —■ vid Samkristna skolnämndens planeringskonferens på Svenska kyrkans lek-mannaskola i Sigtuna — förelåg skriften i korrektur. På denna konferens, fullkomligt unik i sitt slag, deltog företrädare från allt vad vårt Från Samkristna skolnämndens kansli i Stockholm leddes den riksomfattande opinionsundersökningen. På bilden ses kyrkoherde Tor Irstam (t. v.) från Matteus församling i Stockholm överlämna en packe namnlistor innehållande 6164 namn till kanslichefen Sven Eneroth. land har av kyrkosamfund och religiösa organisationer. I fullständig enighet beslutades om en opinionsundersökning på frivillig grund. Tiden 15 oktober—30 november genomfördes den i vårt lands historia största namninsamlingen, som av många rubricerades ”Operation dörrknackning”. Präster, frikyrkopastorer, fräls-ningsofficerare och lekmän gick ut till folket med det vid Sigtunakonferensen fastställda kravet: ”Med hänsyn till ämnets vikt, till det alltjämt föreliggande behovet av kyrkohistorisk överblick samt med hänsyn till den egentliga kristendomskunskapens minskade andel i ämnet kräver vi, att det får behålla 5 veckotimmar (1 veckotimme i årskurs 1, 2 veckotimmar i årskurs 2 och 2 veckotimmar i årskurs 3) inom gymnasiets humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga lärokurser. Vi kräver vidare att ämnet inom de tekniska och ekonomiska lärokurserna får minst 2 veckotimmar i vardera lärokursen.” De kristna samfundens engagemang i denna sak blev ett livligt diskuterat ämne i tidningspressen. I en ledare med anledning av Sigtunakonferensen skrev SvD bl. a.: ”Skolnämnden säger sig tala för ’en bred folkopinion, som är djupt oroad’. Det skulle mycket förvåna, om inte anslutningen till petitionen snart skulle visa att initiativtagarna till protesten bedömt folkmeningen riktigt.” Ett visst uppseende väckte några yngre frikyrkomäns frondering. ”Vi skriver inte under”, förklarade de och ansåg att aktionen var otillfredsställande med hänsyn till de kristna och demokratiska krav som ställs på saklig opinionsbildning. Av namninsamlingens resultat att döma — 2 226 333 namn — fick inte den kritik aktionen utsattes för någon effekt. Vid Sigtunakonferensen hade man hoppats på 1 miljon namn. Det är också tydligt att människor av helt olika politisk uppfattning solidariserat sig med aktionen. Det oväntade resultatet satte fart på diskussionen kring det samkristna arbetets eventuella fortsättning. Namninsamlingen visar att en ”kristen front formerats på kulturlivets område och att det nu borde övervägas en fortsättning i någon annan konkret fråga”. Ett betydligt kraftfullare engagemang i kulturdebatten efterlystes från flera håll. 68