Hr Strutz har främst ägnat sig åt samfundets ”yttre mission”. Till ny distriktsföreståndare i Stockholmsdistriktet utsågs pastor Nils Ham-menfors i Enskede baptistförsamling. Han efterträdde pastor Manne Lundgren. Årets betydelsefullaste personval gällde emellertid ny missionsföreståndare efter Simon Öberg, som avgår 1 oktober 1964. Erbjudandet gick till generalsekreteraren i Europeiska baptistfederationen, dr Erik Rudén, London. Efter en längre betänketid antog denne kallelsen. Dr Rudén har tidigare innehaft samma post i Baptist am-fundet. Sin andra församling, som praktiserar principen om associativt medlemskap, fick samfundet i Kungsängen där konstitueringen ägde rum i april. Av de 19 medlemmar som vann anslutning kom tre från andra trossamfund. Tidigare finns en sådan församling i Farsta. Den mission som Örebro missionsförening bedriver i Centralafrikanska republiken framträdde den 1 januari 1963 som ett självständigt inhemskt kyrkosamfund, och en liknande förändring skedde 1 juli med det svenska mis-sionssällskapets mission i Brazzaville i f. Franska Kongo. Till en hushållsskola i Carnot i Centralafrikanska republiken erhöll Örebro-missionen 235 000 kronor från Nib-UD. Av notabla händelser på inre missionens fält kan nämnas invigning av ny kyrka i Ludvika där Örebromissionen har en församling. Två kända officerare i Frälsningsarmén lämnade i början av året sina tjänster: major Hans Gilbertson och kapten Sven Jennerström, vilka bägge varit territorielle ledarens privatsekreterare. Bakom deras avgång skymtade konflikter med rörelsens högsta ledning på det nationella planet. I uttalande för Svenska Dagbladet redogjorde de för sitt handlingssätt och hänvisade bl. a. till det ”totalitära systemet” som kom till uttryck i Frälsningsarméns personalpolitik. I en kommentar av ledaren, kommendör Ragnar Åhlberg, framhöll denne att ”diktatur icke råder i Frälsningsarmén, men att den som går i tjänst hos FA gör det på heltid”. Kommendören påpekade också att under hans tid i Sverige rätt många officerare av olika anledningar lämnat sin aktiva tjänst men att detta alltid skett under vänskapliga former. När världsche-fen general Wilfred Kitching besökte Sverige i slutet av juni — vid årskongressen — uppvaktades han av en grupp representativa soldater, som ville diskutera behovet av ökat ”lekmannainflytande” vid utformningen av Frälsningsarméns nationella arbete. Den 10 september invigde statsrådet Sven af Geijerstam Frälsningsarméns nya museum i Stockholm, som tillkommit på initiativ av brigadör Thors-ten Kjäll. Frälsningsarméns höga råd samman- Att en kommun bekostar uppförandet av kyrkor tillhör det ovanliga. Sä har emellertid skett i Oxelösund, där staden byggde och betalade alla kostnader för Missionsförbundets nya kyrka. Här ses den enkla men värdiga interiören. trädde i London på hösten och utsåg kommendör Frederick L. Coutts, Australien, till ny världschef efter general Kitching. Ett stort antal församlingar inom Pingströrelsen har under året invigt nya kyrkor. En av landets större pingstförsamlingar, Örebro Elimförsamling, utsattes under våren för en attack från pastor Lewi Pethrus, som anklagade församlingen för separatistiska tendenser. Den linje Örebroförsamlingen driver ”är ett embryo till en kommande klyvning av pingstväckelsen”, påstod pastor Pethrus. I Örebro stod de ansvariga ledarna undrande inför anklagelserna. Bl. a. hänvisade man till den frihet och obundenhet som präglar de lokala församlingarna. På rörelsens predikantmöte i Stockholm i december, med tusentalet deltagande predikanter, sades varnande ord om den linje som vissa intellektuella kretsar inom frikyrkligheten driver. Denna linje framstår alltmer som ett alternativ till väckelsekristendomen, underströks det. — Behöver man inom svensk frikyrklighet en bekännelsefront, något som motsvarar Kyrklig samling inom Svenska kyrkan? Frågan ställdes i ett reportage i Svenska Dagbladet i slutet av april med anledning av en ”bibel- och bekännelsekonferens” i Örebro där flera ledande personer inom olika trossamfund deltog. I skarpa uttalanden vände man sig mot ”smygande förnekelse” i de fria kristna samfunden. Kyrkornas världsråd blev också föremål för angrepp. I stort kan sägas att deltagarna i denna konferens sympatiserar med den andlighet som t. ex. pingströrelsen gör sig till tolk för. Enligt vad som meddelades kommer konferenser av det slaget att fortsätta. 71