Principorganisation av militärbefälsstab Mililärbefälhavare Stabschef Souschef* Sektion I Sektion II Armésektion’ Flygsektion3 Sektion IV Sektion V Sektion VIII Exp. Markoperationer Sjöoperationer Luftoperationer Underrättelser Samband Fältarbeten Kvartermästar2 Tyg Intendentur Sjukvård ocli veterinär Kassa Personal Utbildning och övningar Förbandsproduk* tion och därmed direkt sammanhängande operativt krigsförberedelsearbete Säkerhetstjänst [-Kommunikationstjänst-] {+Kommunika- tionstjänst+} 1 Endast i I., III. och V. militärområdena 2 Bl. a. samordning av mobiiiscringsförberedelscr 9 Endast i I., III. och VI. militärområdena. Ersättes i II., IV. och V. militärområdena av en sektion III 4 Uppgifter och organisation enligt särskild utredning Förslaget innebär också att några av de nuvarande militärbefälsstaberna skulle flyttas: III. från Skövde till Göteborg eller Borås och II. från Östersund till Härnösand eller Sundsvall. Även i detta fall är ändringarna högst diskutabla. Militärbefälhavare och stabsorganisation En sammanslagning av de tre försvarsgrenarnas regionala organisation måste naturligen leda till att nya krav måste ställas på den samordnade ledningsorganisationen. Omfattningen av uppgifterna varierar dock avsevärt mellan försvarsgrenarna. Armén är sedan gammalt ansvarig för det territoriella försvaret och dominerar volymmässigt när det gäller krigsorganisation och utbildningsverksamhet. Armén har också de personella resurserna att bygga upp stommen i de nya staberna. Utvecklingen bör alltså ses som att de nuvarande armémilitära regionala staberna i sig upptar delar av marinkommando- och eskaderstaber. De speciella förhållandena inom de två mindre försvarsgrenarna gör att de regionala staber som skapas bör få olika orga nisation liksom ur vilken försvarsgren militärbefälhavaren skall väljas. I princip bör dock de viktigaste befattningarna tillsättas oberoende av personalens ursprung från viss försvarsgren och enbart med hänsyn till deras förutsättningar att sköta befattningen. Tre militärområden beräknas i nuvarande militärpolitiska läge få viktiga operativa uppgifter och därigenom också tilldelas de största styrkorna i krig. Dessa är nuvarande I., IV. och VI. milo. Av dessa inrymmer I. och IV. också det största antalet fredsanstalter. Det är därför naturligt att militärbefälhavarna i dessa milon höjts upp till generallöjtnanter och staberna fått en större omfattning. För samtliga milon har stabsorganisationen anpassats efter milots karaktär och uppgifternas omfattning. Civilbefälhavarna Utredningen understryker värdet av en fast ledning av det civila försvaret i den regionala instansen. Därför bör civilbefälhavarnas uppgifter fastläggas i en särskild instruktion. En förstärkning av personalresurserna i fred är också önskvärd i de hårdast belastade civilområdena. Det är också starkt önskvärt att den regionala indelningen av all civil statlig verksamhet efter hand anpassas till den för militär-och civilområden gällande. Ledningsorganisation under militärbefälhavarna Nuvarande försvarsområden, i princip sammanfallande med länen, är av stort värde för den territoriella ledningen av totalförsvaret i lägre regional instans. En fullständig överensstämmelse med länsgränserna vore önskvärd men med hänsyn till pågående utredning om länsindelningen framlägger kommittén inga förslag. Kommittén föreslår att på den marina sidan inrättas en organisation med örlogsbaser såsom marin instans vid sidan av de marina försvarsområdena. I fred inrättas sålunda Ostkustens, Sydkustens och Västkustens örlogsbaser. Utredningen har också något granskat flygvapnets sektororganisation och dess uppgifter. Över huvud taget ger de förslag som framläggs beträffande ledningsorganisationen på denna nivå klart uttryck för att dessa frågor kräver fortsatt studium som också anges av kommittén. 74