Genomförande Den genomgripande ändring som kommittén föreslår skall genomföras snabbt. Redan 1964 års riksdag bör fatta principbeslut. 1/10 1966 bör fredsorganisationen träda i kraft och ett år tidigare bör de viktigaste befattningshavarna utses. I vissa avseenden bör förslagen genomföras än snabbare. Detta är således kommitténs förslag. Följdverkningar Betänkandet är hemligt och endast en kortfattad öppen sammanfattning har publicerats. Det framgår emellertid att i en mängd avseenden skall ÖB fortsätta utredningsarbetet när det gäller krigsorganisationen. Likaså måste många följdverkningar utredas. Ovan har pekats på att ledningsorganisationen i lägre regional nivå kräver ytterligare utredning. Likaså skall frågan om en översyn och anpassning av inskrivningsväsendet tas upp och frågan om en ev. gemensam stabskår för krigsmakten lösas. Den omfattande och genomgripande förändring av försvarets ledning som påbörjades med försvarsstaben och nu således fortsätter i lägre instans kommer att sätta sin prägel på den militära verksamheten under hela 60-talet. Säkerligen finns åtskilligt att vinna i klarare och enhetligare befälsförhållanden såväl i fred som i krig men samtidigt föreligger risker att man tappar bort en del värdefullt i den stabila organisation som försvarsgrenarna nu har och att beredskapen under en lång omställnings-period blir sämre tillgodosedd. Det är dock nödvändigt att utvecklingen föres framåt även på detta område. Därigenom bör vårt försvar få en ledningsorganisation bättre avpassad för att tillvarata och samla den totala försvarsansträngning vårt land är mäktigt. ARMÉN Av överstelöjtnant LENNART BREDBERG En armés kvalitet beror främst på personalens utbildning och tillgång på modern materiel. Personalfrågorna intar f. n. en särskilt fram trädande plats i arméns verksamhet bl. a. på grund av att kvalitetskravet medför ökat behov av fast anställt befäl och en mer differentierad utbildning av de värnpliktiga. Befälsvakanser Efter en besvärlig period av minskad rekrytering under 50-talet synes en mer stadigvarande förbättring nu ha inträtt. Förbättrade löneförmåner och reglerad arbetstid har på ett betydelsefullt sätt förbättrat de militära yrkenas konkurrenskraft på en fri arbetsmarknad. Det krävs dock fortfarande betydande löneförbättringar för vissa befälsnivåer och en allmän lyftning av standarden i arbetsmiljön för att eftersläpningen till civil verksamhet skall bli mindre markant. På grund av 50-talets låga rekrytering är f. n. befälsvakanserna betydande. Officerare ..................... 239 7,6 % Underofficerare................. 224 9,8 % Underbefäl .................. 1 160 25,8 % Summa 1 623 Genomsnitt 16,3 % Värnpliktsutbildning Behovet av värnpliktigt befäl och värnplikts-utbildningen över huvud taget är ett omfattande problemkomplex som överlämnats till 1960 års värnpliktsutredning. Denna har under 1963 arbetat intensivt för att kunna framlägga ett förslag till modernisering under 1964. Omfattande försök för utredningen har ägt rum. För att kunna inrymma en förbättrad utbildning inom nuvarande ekonomiska ram och tjänstetidsuttag arbetar utredningen med förslag till ökad differentiering både mellan olika värn-pliktskategorier och mellan grundutbildning och repetitionsutbildning. Utredningen har uttalat att ett nytt system kommer att innebära fler och tätare men samtidigt för huvuddelen kortare repetitionsövningar. Mer av både tid och övriga resurser kommer också att satsas på utbildning av befäl och vissa specialvärnpliktiga med särskilt viktiga och svåra uppgifter i krigsorganisationen. 75