INRIKESPOLITISK ÖVERSIKT Av redaktör ERIK LARSSON Riksdagen år 1963 kommer att gå till historien för beslutet om övergång till högertrafik, men i övrigt var det påfallande glest mellan ärendena av större format. Till dessa hörde fyraveckorssemestern. Det kan vidare noteras, att familjepolitiken kom att inta en framträdande plats och att det den här gången var oppositionen som tog initiativen. Den vändning som marknadsfrågorna fick redan under årets första månad bidrog till att fästa uppmärksamheten vid de utrikes tilldragelserna, och ett av resultaten var att riksdagen fick två debatter, av vilka den ena var avsedd speciellt för problemställningen Efta—EEC—Norden. Riksdagens utskott blev redan från början väl försedda med arbetsmaterial. Vid den allmänna motionstidens utgång hade 1 255 motioner väckts, ett ansenligt antal även om huvudparten förekom i båda kamrarna. Det innebar i alla händelser ett nytt rekord. Den tidigare noteringen löd på 1 179 och tillkom år 1961, också det ett år utan val. När riksdagen samlades i januari, kunde sju nya ledamöter hälsas välkomna i första kammaren och nio i andra. Första kammaren hade följande sammansättning: h 26, cp 19, fp 27, s 77 och k 2. Andra kammaren: h 39, cp 34, fp 40, s 114 och k 5. Budget med miljardupplåning I statsverkspropositionen upptogs statsinkomsterna till 19 823 miljoner kronor, medan driftbudgetens utgifter beräknades till 19 628 miljoner. Det blev alltså ett överskott på 195 miljoner, en summa som emellertid genom nedskärning av driftbudgetens reservationer minskades till 95 miljoner. Då hade inte utgifter genom tilläggsstater och anslagsöverskridanden tagits med i räkningen. På totalbudgeten väntades ett underskott på 1 018 miljoner, och lånebehovet uppskattades till 1 miljard. Finansminister Gunnar Sträng framhöll, att det var utgiftsautomatiken och det fortsatta reformarbetet som orsakade den relativt stora upplåningen. Han underströk vidare, att nedgången i efterfrågan från det privata näringslivets sida gett ett ökat samhällsekonomiskt utrymme för att tillgodose angelägna behov som hållits tillbaka. Ansträngningarna skulle inriktas på att öka reserven av sysselsättningsobjekt, men det kunde också vid behov visa sig önskvärt att stimulera verkstadsproduktionen. Vad lönesumman beträffar kalkylerade finansministern för 1963 med en höjning med 7 procent mot med omkring 10 procent under föregående år. De totala skatteintäkterna väntades bli 18 miljarder. Av de olika huvudtitlarna ökade den ecklesiastika mest eller med 398 miljoner till 2 743. Därefter följde försvaret, som steg med 343,5 till 3 919 miljoner, samt socialtiteln, som gick upp med 313 miljoner till 5 589 miljoner kr. I presskommentarerna observerades, att finansministern frångått principen om total-balansering, och en annan framträdande punkt i diskussionen var kravet på mera preciserade åtgärder för att underlätta företagsamhetens villkor. SvD efterlyste vilja från regeringens sida att ta upp företagens kostnads- och be-skattningsproblem till prövning, medan Dagens Nyheter (fp) skrev, att hr Sträng tydligen satte sin förhoppning till det svenska näringslivets anpassningsduglighet och förmåga att på egen hand klara eventuella svårigheter. Stockholms-Tidningen (s) framhöll, att budgeten inte utgjorde något undantag från total-balanseringens princip; denna princip hade bara anpassats till dagens sämre konjunktur. Skånska Dagbladet (cp) ansåg, att det ekonomiska läget inte krävde en överbalanserad budget. ”Om storleken av upplåningen kan givetvis delade meningar råda. Men det är inte troligt, att det av hr Sträng utmätta beloppet är äventyrligt.” Expressen (fp) gav betyget ”en budget utan dynamik”, och Folket (s) deklarerade en viss besvikelse över att finansministern med lätt hand gått förbi frågan om hur man genom en förbättrad samordning av näringspolitiken skulle kunna öka den svenska ekonomiens tillväxttakt. Brokig remissdebatt President de Gaulles presskonferens, som förebådade sammanbrottet i Brysselförhandlin-garna mellan EEC och England, gav marknadsfrågorna en förgrundsställning vid remiss debatten i slutet av januari. Folkpartiledaren Bertil Ohlin rekommenderade en analys av problematiken rörande Norden och Eftas inre utveckling och yttre relationer samt fäste upp 84