Gubbero. Vid årets utgång uppgick SJ:s dub-belspåriga linjer till 1 135 km, varav 13 km smalspår på Roslagsbanan. På smalspåriga bandelen Åtvidaberg—Västervik pågår arbeten med breddning av banan för normalspårig trafik. Linjer med betongsliprar och helsvetsade räler finns vid årets slut på cirka 350 km, varav cirka 290 km på linjen Stockholm—Katrineholm—Malmö. Helsvetsning av räler har i viss utsträckning även utförts på spår med träslip-rar. De helsvetsade spåren, som ger tyst och stötfri gång, kommer i framtiden att i allt högre grad sätta sin prägel på SJ:s huvudlinjer. SJ:s busstrafik SJ trafikerar med 1 682 bussar en väglängd av 24 961 km. Antalet körda km har i år uppgått till cirka 90 800 000, en femprocentig ökning mot föregående år, i huvudsak hänför-lig till förortstrafik, skolbarnstransporter och busstrafik, som ersätter järnvägstrafik. En ny modern verkstads- och garageanlägg ning har under året tagits i bruk vid Råsta utanför Stockholm. Anläggningen har kostat cirka 11 milj. kr. En första beställning har gjorts av bussar, förberedda för högertrafik, d. v. s. med dörrar även på höger sida. Beställningen omfattar 243 bussar till en kostnad av cirka 30 milj, kronor. SJ:s ekonomi förbättras För budgetåret 1962/63 redovisar SJ ett underskott av 8 milj. kr. efter avskrivningar men före kalkylerad ränta på statskapitalet. Föregående budgetår var motsvarande underskott 57 milj. kr. Förbättringen tillskrivs bl. a. den intensiva moderniseringen och rationaliseringen inom företaget med sikte på lägre kostnader samt ökad kapacitet och bättre transportstandard på de trafikstarka linjerna (affärsbane-nätet). SJ:s ekonomiska mål är att täcka de årliga kostnaderna och att förränta i företaget bokfört statskapital i genomsnitt för längre tidsperioder. Att målet inte kunnat nås under senare år hänger till stor del samman med att SJ som allmänföretag har en rad förpliktelser, SJ:s nya andraklassvagn debuterade under 1963. främst skyldigheten att trafikera den trafiksvaga delen av SJ-nätet, som beräknats lämna ett årligt underskott av cirka 240 milj. kr. Härav har statsmakterna de senaste åren täckt 80 milj. kr. genom särskilt driftbidrag. Återstoden, liksom underskotten från andra olönsamma prestationer — 30 milj. kr. —, har SJ sökt balansera med överskott på affärsbane-nätet så långt det varit möjligt med hänsyn till konkurrensen från andra trafikmedel. Taxe-nivån på detta nät har måst sättas högre än de företagsekonomiska förhållandena där motiverat och återspeglar alltså inte dess verkliga konkurrenskraft. Detta har bidragit till en samhällsekonomiskt olämplig fördelning av trafikarbetet mellan de olika transportmedlen. Riksdagen antog i december månad Kungl. Maj:ts proposition om liberalisering av den statliga trafikpolitiken. Ett reformprogram i tre etapper med början den 1 juli 1964 kommer att genomföras för att skapa ett mera konkurrensbefrämjande system med de olika transportmedlens verkliga kostnads- och kvali-tetsförutsättningar som grund för trafikfördelningen. För SJ:s del innebär programmet bl. a. att staten ger full kompensation för ekonomiskt belastande förpliktelser, som måste finnas kvar av samhälleliga skäl. Om SJ under 1962/63 fått full kompensation för ovannämnda olönsamma prestationer och för pen-sionsutgifter utöver försäkringstekniskt beräknade pensionskostnader, skulle detta budgetår ha lämnat ett överskott av omkring 250 milj, kr. före förräntning av statskapitalet. Genom att den friare trafikpolitiken ger utrymme för en aktivare och mera långsiktig taxepolitik, räknar SJ med att resultatet skall förbättras successivt. 108