1 ett riksomfattande försök prövades programmerad undervisning i skolor över hela landet. Här ses elever i årskurs 6 i en Västeråsskola arbeta med sin undervisningsmaskin. Denna är rätt enkel, kostar ett par tior och ger eleverna möjlighet att gå fram i sin egen takt. SKOLFRÅGOR Av redaktör BENGT HULTIN Ur skolsynpunkt fick onekligen året 1963 en flygande start. Läroverkslärarnas riksförbund fyllde 50 år och firade jubileet dels med en traditionell bankett dels med att tillsammans med ämnesföreningarna ordna en skol-vecka i Stockholm. Denna koncentration till en tidpunkt och en ort av pedagogiskt tankeutbyte och diskussioner kring olika skolproblem rönte stort gensvar hos både lärare och allmänhet. Frånsett att skolveckan innebar ökad good-will för arrangörerna bidrog den till att på ett kraftigt sätt föra ut de aktuella skolproblemen i allmänhetens medvetande. Detta måste te sig så mycket viktigare, som det man diskuterade var väsentligen frågor, som rörde sig om skolans inre förhållanden, dess arbetssätt främst mot bakgrunden av grundskolans genomförande och de nya krav, som ställs på pedagoger av alla kategorier. Åtskilliga av de synpunkter och det debattstoff, som kom fram under denna skolvecka, har sedan återkommit i skoldebatten under året. Den under hösten så diskuterade frågan om kristendomsämnets ställning på det nya gymnasiet var aktuell redan på våren. Just under skolveckan lämnades uppgifter om att man hade en drastisk beskärning av timantalet att vänta. Dessa uppgifter låg sedan till grund för en viss aktivitet, som rörde kristendomsämnets ställning. Statsrådet Ragnar Edenman uppvaktades bl. a. på våren av en delegation gymnasister från Vänersborg, som önskade slå vakt om kristendomsämnets ställning. I april bekräftades den tidigare principbeslu-tade sammanslagningen av de båda folkskol-lärarförbunden. Av Sveriges folkskollärarför-bund (bildat 1920) och Sveriges folkskollära-rinneförbund (bildat 1906) bildades Sveriges 111