med. Här inskränkte sig försöken — liksom på de flesta andra håll — till femdagarsvecka under maj och september. Den särskilda utredningen, som utreder frågan om femdagarsvecka i skolan, aviserade i slutet av året nya styrda försök i ett lämpligt antal utvalda kommuner. Det har inte på mången god dag varit sådant rabalder kring studentskrivningarna som just 1963. Det började med matematikskrivningen på vårterminen. Här skedde i sista stund en ändring så att godkändgränsen sänktes från 3 till 2 tal. Gick detta relativt oförmärkt förbi blev förhållandet det motsatta med den engelska studentskrivningen på höstterminen (som skrivs av praktiskt taget varenda abiturient). Det visade sig att en del av skrivningen (ehuru i annan form) fanns med i ett Hermodsbrev med stilövningar. Ilskna protester strömmade snart in på löpande band till skolöverstyrelsen, elever sittstrejkade, JO-anmälde skolöverstyrelsen, begärde omskrivning m. m. Det hela blev inte bättre, när det uppdagades att samma fatalitet inträffat med studentskrivningen vid fyllnadsprövningen i augusti. Frågan blev även föremål för en riksdagsinterpellation. Genom smärre justeringar av rättningsmallen hoppades man emellertid ha eliminerat de eventuella be-tygsförskjutningar, som kunde ha blivit följden. Det visade sig också, när betygsstatistiken var färdig, att fördelningen mellan olika betyg blev högst normal. Man har emellertid inom skolöverstyrelsen vidtagit åtgärder för att undvika sådana här missöden i fortsättningen. Under 1963 lämnades också en första rapport rörande de stort upplagda försöken med programmerad undervisning bl. a. i räkning och språklära. Man kanske något tillspetsat kan säga, att 1963 på sätt och vis blev ett genombrottsår för den programmerade undervisningen i Sverige. Inte så att undervisnings-maskiner och undervisningsprogram blev vanliga i skolorna eller i utbildningsarbetet över huvud. Men intresset att verkligen sätta i gång grundliga undersökningar om denna undervisningsmetods möjligheter och att studera programmeringens problematik vaknade på allvar. Den sista av de stora skolkommittéerna — i varje fall för den här gången — kom till i och med att ecklesiastikministern tillsatte en särskild utredning, som skall ta upp frågan om yrkesutbildningen i hela dess vidd. Ordförande blev överdirektör Birger Öhman, chef för överstyrelsen för yrkesutbildning. I slutet av året skedde ett par utnämningar, som berörde skolorganisationens ledning. Generaldirektör Nils Gustav Rosén, som sedan 1947 stått i spetsen för skolöverstyrelsen, utnämndes till t. f. universitetskansler fr. o. m. 1 februari 1964. Ny generaldirektör och chef för skolöverstyrelsen blev från samma tid statssekreterare Hans Löwbeer. Ny statssekreterare i ecklesiastikdepartementet efter honom blev avdelningschefen där fil. dr Sven Moberg. SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING anordnades under hösten för tredje gången med Svenska Dagbladet och Svenska Matematikersamfundet som arrangörer. Tävlingen, som är öppen för elever i högsta ringen på real-gymnasiets matematiska gren, hade denna gång samlat rekorddeltagande och i försökstävlingen den 16 oktober deltog 1 100 elever från omkring 120 skolor. Denna tävling var samtidigt lagtävling för tremannalag. Till finalen i den individuella tävlingen, som avgjordes i SvD-huset den 24 november, hade femton deltagare kvalificerat sig. Segern gick till Åke Lindgren, Uppsala katedralskola, som även var bäst i kvalificeringen med alla problem rätt lösta. I finalen nådde han 15 poäng av 18 möjliga och belönades med 1 500 kr. Andra priset, 1 000 kr., gick till Johan Walén, Norra real, Stockholm, med 14 poäng. Tredje pris, 500 kr., delades av fem finalister med vardera 10,5 poäng. 1 lagtävlingen om Mittag-Leffler Stiftelsens vandringspris segrade S:t Petri h. a. 1. i Malmö Åke Lindgren med 42,5 poäng före Eslövs h. a. 1. med 41,5 samt på tredjeplatsen Motala h. a. 1. och Bromma h. a. 1. med vardera 40,5 poäng. 119