- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtioförsta årgången (händelserna 1963) /
118

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolfrågor. Av redaktör Bengt Hultin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Avdelningschefen i ecklesiastikdepartementet fil. dr Sven Moberg blir ny statssekreterare i departementet. Han har tidigare i huvudsak sysslat med planeringsfrågor och varit ledamot av bl. a. universitet sutredningen. Gymnasieutredningens förslag blev av naturliga skäl föremål för en mycket omfattande debatt bl. a. i pressen. Enligt en senare offentliggjord sammanställning av presskommentarerna visade sig flertalet vara positiva. Kritiken riktades i huvudsak mot olika detaljer av förslaget. Deh häftigaste kritiken riktade sig — vilket man kunde vänta — mot kristendomsämnets nya namn och ställning på det föreslagna gymnasiet. Omedelbart efter det betänkandet publicerades gjordes skarpa kommentarer från olika religiösa samfund. Mycket snabbt igångsattes också en riksomfattande namninsamlingsaktion. Vid ett möte i Sigtuna drogs riktlinjerna upp och sedan arbetade under hela hösten namn-insamlare från alla kristna samfund. Hela denna aktion blev givetvis våldsamt omdebatterad. Om denna samkristna aktion berättas i en särskild årsboksartikel. Även om denna aktion var den utåt kanske mest uppmärksammade delen av gymnasiede-batten täckte den hela hösten hela fältet. Företrädare för flera ämnen uttalade stark missbelåtenhet med sina ämnens behandling av utredningen och från universiteten uttrycktes stark oro både för förslaget om ändrad lek-torskompetens och för slopad studentexamen. Även latinets ställning föranledde skiftande kommentarer. Framför allt från universitetshåll hävdades, att det nya ämnet jämförande språkkunskap i den föreslagna utformningen inte kunde ersätta latinet. De tekniska gymnasier nas lärare kritiserade framför allt, att den tekniska linjen skulle delas på 3 + 1 år. De ansåg, att en delning med 2 år vid de vanliga gymnasierna och därefter 2 års mer renodlad ingenjörsutbildning vid de tekniska gymnasierna var en nödvändighet för att kravet på den tekniska utbildningens kvalitet inte skulle eftersättas. Både positiva och negativa omdömen kring gymnasieutredningens förslag sammanfattades i de remissvar, som utarbetades under hösten men som i regel avlämnades först efter årsskiftet. — remisstiden var denna gång väl tillgodosedd. Fackskolornas betänkande fick över lag ett gott mottagande och kom av naturliga skäl i höstens stora skoldebatter i skymundan för gymnasiediskussionerna. Uppfattningarna här var inte heller tillnärmelsevis så kontroversiella som i fråga om gymnasiet. I samband med gymnasieförslaget aktualiserades också lärarfortbildningen. Gymnasieut-redningen förutsätter en omfattande fort- och vidareutbildning. Lärarutbildningssakkunniga hade anledning att i vissa avseenden framföra sina synpunkter på lärarutbildningen bl. a. i samband med frågan om Umeå universitets utbyggnad. Några mer preciserade förslag har dock inte lagts fram. Utredningen har emellertid lagt fram siffror, som visar hur skrämmande lärarbristen är i övre Norrland. Lärarbristen har under hela hösten varit ett synnerligen brännbart tema, som också varit föremål för debatter i riksdagen. I övre Norrland är lärarbristen störst i de humanistiska ämnena. Icke behöriga lärare svarade för huvudparten av undervisningen i t. ex. moderna språk — där var andelen icke behöriga, som svarade för ämneslärar- och adjunkternas undervisning, mellan 70 och 80 procent. I t. ex. kristendoms-kunskap var andelen icke behöriga ännu högre. Lärarkrisen drabbade emellertid inte bara övre Norrland. Även i Stockholm har situationen stadigt förvärrats under senare år och strax före jul fann borgarrådet Gunnar Dalgren förhållandena så allvarliga, att han ansåg det nödvändigt att skissera ett särskilt aktionsprogram för att försöka få strömmen att vända sig. Bl. a. krävdes, att 100 lägenheter per år under fem år skulle ställas till skoldirektionens förfogande. Främst drabbas ytterområdena — som exempel kan nämnas ett rektorsområde i Farsta, där endast en av nio klasser av årskurs 4 undervisades av behörig lärare. Försöken med femdagarsvecka i skolorna har fortsatt under hela 1963. För första gången var under vårterminen hela Stor-Stock-holmsområdet (med undantag av Södertälje) 118

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free