Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Skolfrågor. Av redaktör Bengt Hultin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Avdelningschefen i ecklesiastikdepartementet fil.
dr Sven Moberg blir ny statssekreterare i
departementet. Han har tidigare i huvudsak sysslat med
planeringsfrågor och varit ledamot av bl. a.
universitet sutredningen.
Gymnasieutredningens förslag blev av
naturliga skäl föremål för en mycket omfattande
debatt bl. a. i pressen. Enligt en senare
offentliggjord sammanställning av presskommentarerna
visade sig flertalet vara positiva. Kritiken
riktades i huvudsak mot olika detaljer av
förslaget.
Deh häftigaste kritiken riktade sig — vilket
man kunde vänta — mot kristendomsämnets
nya namn och ställning på det föreslagna
gymnasiet. Omedelbart efter det betänkandet
publicerades gjordes skarpa kommentarer från olika
religiösa samfund. Mycket snabbt igångsattes
också en riksomfattande namninsamlingsaktion.
Vid ett möte i Sigtuna drogs riktlinjerna upp
och sedan arbetade under hela hösten
namn-insamlare från alla kristna samfund. Hela
denna aktion blev givetvis våldsamt omdebatterad.
Om denna samkristna aktion berättas i en
särskild årsboksartikel.
Även om denna aktion var den utåt kanske
mest uppmärksammade delen av
gymnasiede-batten täckte den hela hösten hela fältet.
Företrädare för flera ämnen uttalade stark
missbelåtenhet med sina ämnens behandling av
utredningen och från universiteten uttrycktes
stark oro både för förslaget om ändrad
lek-torskompetens och för slopad studentexamen.
Även latinets ställning föranledde skiftande
kommentarer. Framför allt från universitetshåll
hävdades, att det nya ämnet jämförande
språkkunskap i den föreslagna utformningen inte
kunde ersätta latinet. De tekniska
gymnasier
nas lärare kritiserade framför allt, att den
tekniska linjen skulle delas på 3 + 1 år. De ansåg,
att en delning med 2 år vid de vanliga
gymnasierna och därefter 2 års mer renodlad
ingenjörsutbildning vid de tekniska gymnasierna
var en nödvändighet för att kravet på den
tekniska utbildningens kvalitet inte skulle
eftersättas. Både positiva och negativa omdömen
kring gymnasieutredningens förslag
sammanfattades i de remissvar, som utarbetades under
hösten men som i regel avlämnades först efter
årsskiftet. — remisstiden var denna gång väl
tillgodosedd.
Fackskolornas betänkande fick över lag ett
gott mottagande och kom av naturliga skäl i
höstens stora skoldebatter i skymundan för
gymnasiediskussionerna. Uppfattningarna här
var inte heller tillnärmelsevis så kontroversiella
som i fråga om gymnasiet.
I samband med gymnasieförslaget
aktualiserades också lärarfortbildningen.
Gymnasieut-redningen förutsätter en omfattande fort- och
vidareutbildning. Lärarutbildningssakkunniga
hade anledning att i vissa avseenden framföra
sina synpunkter på lärarutbildningen bl. a. i
samband med frågan om Umeå universitets
utbyggnad. Några mer preciserade förslag har
dock inte lagts fram.
Utredningen har emellertid lagt fram siffror,
som visar hur skrämmande lärarbristen är i
övre Norrland. Lärarbristen har under hela
hösten varit ett synnerligen brännbart tema,
som också varit föremål för debatter i
riksdagen. I övre Norrland är lärarbristen störst i de
humanistiska ämnena.
Icke behöriga lärare svarade för
huvudparten av undervisningen i t. ex. moderna språk
— där var andelen icke behöriga, som svarade
för ämneslärar- och adjunkternas undervisning,
mellan 70 och 80 procent. I t. ex.
kristendoms-kunskap var andelen icke behöriga ännu högre.
Lärarkrisen drabbade emellertid inte bara
övre Norrland. Även i Stockholm har
situationen stadigt förvärrats under senare år och
strax före jul fann borgarrådet Gunnar
Dalgren förhållandena så allvarliga, att han ansåg
det nödvändigt att skissera ett särskilt
aktionsprogram för att försöka få strömmen att vända
sig. Bl. a. krävdes, att 100 lägenheter per år
under fem år skulle ställas till skoldirektionens
förfogande. Främst drabbas ytterområdena —
som exempel kan nämnas ett rektorsområde i
Farsta, där endast en av nio klasser av årskurs
4 undervisades av behörig lärare.
Försöken med femdagarsvecka i skolorna
har fortsatt under hela 1963. För första
gången var under vårterminen hela
Stor-Stock-holmsområdet (med undantag av Södertälje)
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0118.html