VÄDRET Av statsmeteorolog GUNNAR RYSTEDT Året 1963 kommer att gå till de meteorologiska annalerna till följd av sin ovanligt stränga vinter i Syd- och Mellansverige. Under januari kom tidvis mildare luft in från väster över nordligaste Skandinavien, i övrigt var Europa nästan totalt utestängt från milda atlantvindar. När 22 dygn hade gått av månaden visade det sig, att ingen vinter sedan 1893 varit så kall i Skåne och på Västkusten under samma tidsperiod. Sista veckan avtog dock kylan något, och månaden som helhet blev i Götaland och Svealand den kallaste sedan de välkända vintrarna 1941 och 1942. I februari sjönk temperaturen på nytt och nådde på sina håll nya rekordvärden för 1900- Avvikel.se från normaltemperatur i januari. talet, t. ex. — 20 grader i Göteborg och — 30 i Karlstad. Som vanligt under kalla vintrar höll sig kylan i stort sett kvar även under mars. Den var dock inte fullt så ihållande som tidigare under vintern. Den 3 mars steg dygnets medeltemperatur i Stockholm för första gången sedan 12 december över noll. Därmed avslutades för huvudstadens del en oavbruten köldperiod på inte mindre än 80 dygn (senaste rekord från vintern 1941—42 löd på 77 dygn). Snart kom dock den ryska kalluften tillbaka, och sista marshälften uppvisade i en stor del av landet mer seg och ihärdig vinter än den första. Endast i södra Götaland och längs Västkusten rådde barmark vid månadens slut. Våren kom med en del ljuspunkter: köldutbrotten från polartrakterna blev fåtaligare än väntat, och vindriktningar kring syd förekom inte sällan. Nederbörden i april föll som regn relativt långt norrut i landet, vilket bidrog till att snabbt förstöra kvarliggande snötäcken och insjöisar. En hel del av vårens försening kunde därför inhämtas. Efter kalla vintrar finns stor benägenhet för kyla under första delen av våren. Ju längre man kommer från vintern, desto svagare blir emellertid detta samband, och ingenting hindrar, att en kall vinter följs av en utpräglat varm maj. Så var fallet 1940 och 1947, och så blev det även 1963, framför allt i norra Sverige. Där fick man den varmaste majmånaden på över 100 år. Sommaren fick en strålande upptakt med fortsatt värme i början av juni. Hela senvåren hade då gått utan ett enda större temperaturbakslag, men nu kom det med besked. Den 5 juni var det ännu 25 grader varmt i nordligaste Sverige, precis en vecka senare föll snö. På flera håll i Lappland bildades ett snötäcke. Längre söderut i landet var bakslaget mindre kännbart, men senare delen av juni blev inte alls så varm som den första. Förhoppningarna om en bättre juli än på senare år infriades i någon mån i Götaland och Svealand, medan norra Sverige stod under inflytande av kylig luft från polartrakterna. Första juliveckan var dock solig och varm i hela landet och förde för en kort tid tanken till värmesomrarna 1955 och 1959. I augusti var temperaturfördelningen rakt motsatt den i juli: norra Sverige var relativt gynnat, medan i Sydsverige stor sol-fattigdom ogynnsamt påverkade dagstemperaturen. Som helhet kan dock sommaren 1963 124