Tab. 3. Nederbörden år 1963 i procent av den normala. Månad Norrland Svealand Götaland Januari .... 54 31 27 Februari . . 58 50 45 Mars 78 42 71 April 84 100 100 Maj 116 113 76 Juni 79 132 125 Juli 94 82 86 Augusti .... 101 136 154 September 116 80 85 Oktober 89 132 124 November . . 130 145 205 December . . 84 31 35 Året 90 90 94 kontraster: i de förra föll riklig nederbörd, i de senare var det alltför torrt. Torkan var värst i Skåne och i Kalmartrakten, därnäst i Stockholmstrakten. I första hälften av juni fortsatte den torra väderlekstypen. Den blev i södra Götaland närmast katastrofal: Malmö fick 19 maj—17 juni, d. v. s. på 30 dygn, endast 2 mm. Kort därefter började en regnig period. Juli var detta år genomsnittligt tämligen normal i nederbördsavseende (i sydöstra Norrland och södra Götaland föll t. o>. m. mindre regn än genomsnittet). I augusti skedde i samband med ett stort antal oväder en återgång till den svåra regnighet, som präglade de föregående årens somrar. Särskilt gällde detta södra och västra Götaland. Värst utsatt för regn och skördeskador var samma landskap som under försommaren led mest av torkan, nämligen Skåne. Malmö fick i augusti inte mindre än 225, Ystad 218 mm. Den omsvängning till en torrare väderlekstyp, som inträffade i början av september, räddade åtskilligt av en svårt regnskadad skörd. Senhöstens nederbörd var riklig i nästan hela landet, särskilt i november, då den emellertid föll som snö i en stor del av Norrland. Snödjupen i Norrbotten i mitten av sistnämnda månad, på sina håll över en halv meter, var nästan unika för årstiden. Året som helhet uppvisade ett temperaturunderskott på ungefär 1 grad i Götaland och Svealand (mest ett resultat av den stränga vintern), medan Norrland endast hade obetydliga avvikelser från normalvärdet. Högsta temperaturen i Sverige, + 32 grader, uppmättes den 4 juli i Högsäter i Värmland, den lägsta, — 44 grader, den 18 februari i Lannavaara i Lappland. Årsnederbörden var betydligt större än den normala i västra Götaland, t. ex. i Göteborg 835 mm mot normalt 670, i Malmö 705 mot 550. I övriga delar av landet var den normal eller något därunder. Ovanligt få stormar hemsökte Sverige under året. Det berodde på vinterns många hög-tryckslägen och den i stort sett vackra hösten. En svår nordväststorm gick dock över Ålands hav och Östersjön den 12 oktober. Vid Söder-arm uppmättes en medelvindhastighet av 29 m/s och i byarna hade vinden orkanstyrka. 1963 var ett åskrikt år, främst beroende på den tidiga sommarvärmen, som medförde ovanligt stor åskfrekvens i maj och juni. AVBÖJT LITTERATURPRIS Vid jultiden inträffade det egendomliga och oväntade att en svensk författare förklarade att han inte kunde ta emot ett stipendium ur den bekanta kungafonden ”Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur”. Pengarna hade han kvitterat ut, men han tänkte överlämna dem till en antirojalistisk tidskrift. Författaren i fråga var Bengt Anderberg. Han fick stipendiet i vanlig ordning, liksom många andra före honom. Men när han fick veta varifrån det kom, förklarade han att hans antimonarkistiska inställning gjorde det omöjligt för honom att acceptera pengarna. Stipendiet var enligt hans mening ”en allmosa från högsta nivå”, och han tilläde att ”man tar inte emot pengar från den hand man biter”. Följaktligen har han erbjudit beloppet dels till veckotidningen Arbetaren i Stockholm, som emellertid avböjt gåvan, och dels till tidskriften Clarté, som har svarat tacksamt jakande. Båda har en antimonarkistisk inställning. Från skilda håll har det emellertid påpekats att den Anderbergska demonstrationen näppeligen träffar vare sig monarkien eller kungen personligen. Fonden tillkom på sin tid genom ett initiativ från förgrundsgestalter inom skilda områden av samhälls- och kulturlivet, främst statsministern, och deras uppslag mötte överväldigande gensvar inom hela vårt folk. Det är mot alla dessa givare, som hr Anderberg i realiteten vänder sig. Bland dem väcker det stor förvåning att han anser sig för god att acceptera det stipendium som de har önskat ge en uppskattad författare. 126