ned till golvet, passerar den ett valssystem, där den försiktigt böjes, så att den kan fortsätta parallellt med golvet. Härefter riktas strängen och klippes till finvalsningsämnen. På 4 timmar kan de 60 ton stål, som varm-hållningsugnen rymmer, gjutas till en 1200 meter lång sträng. Det andra nytillskottet utgöres av en avgas-ningsanläggning, i vilken man kan höja stålets kvalitet genom att med vakuumpumpar pumpa bort i stålet lösta gaser — främst syre och kväve. Sedan ungefär 600 år framställes tackjärn i masugn. Även om ugnens utformning och storlek förändrats under den tiden, är den grundläggande processen densamma. Masugnsprocessen fordrar i sin nuvarande utformning koks av hög kvalitet med tillräckligt hög hållfasthet för att ej krossas i ugnen. Malmen måste också uppfylla krav på tillräcklig styckestorlek, vilket gör att slig ej kan användas som sådan utan måste sintras till större stycken. Allt större intresse ägnas därför metoder att direkt reducera malmen under samtidig smältning till flytande tackjärn, ett tillvägagångssätt som brukar kallas för ”smältreduktion”. Ett förfarande av detta slag har under de senaste åren utvecklats vid Bergslagets Forskningscentral vid Domnarfvets Jernverk. Förfarandet utgör en utveckling av den välkända Kaldoprocessen. Detta smältreduktions-förfarande sker liksom Kaldoprocessen i en snabbt roterande ugn, i vilken malm och kol kontinuerligt inmatas och där erforderlig värme alstras genom förbränning av bildad koloxid med syrgas ovanför badet. Processen erhåller därigenom en god värmeekonomi. Pro Den nya kvistningsmaskinen och trädinmat ar en, en konventionell traktor med hydraulisk lyftanordning. dukten blir ett tackjärn, som är praktiskt taget fritt från kisel och mangan. Vid användning av fosforrika malmer kan man dessutom hålla fosforhalten i tackjärnet på en ovanligt låg nivå. Tackjärnet får på så sätt en för stålframställning idealisk sammansättning. Reduktionskolet behöver icke ha någon högre kvalitet, och då såväl malm som kol kan tillsättas i finkornig form, nedbringas framställ-ningskostnaden i hög grad. Däremot förbrukas en betydande kvantitet syrgas, men kostnaden för denna synes i de flesta fall bli överkomlig vid det låga pris, som syrgasen numera betingar vid större produktion. Per ton tackjärn räknar man med att använda 300—350 kbm syrgas och 400—450 kg kol, t. ex. i form av koksstybb. Försöken vid Domnarfvet har hittills i huvudsak skett i en ugn med en produktionskapacitet av endast 0,5 ton tackjärn per timme men även i begränsad omfattning i Domnarfvets Kaldougn med en produktion av c:a 5 ton per timme. En betydelsefull fördel hos Domnarfvets smältreduktionsmetod framför masugnsprocessen ligger dessutom däri, att den kan genomföras ekonomiskt även i relativt små ugnsenhe-ter, i storlek mera lämpade bl. a. för den svenska järnproduktionen än de stora masugnar som numera föredrages utomlands. Processen kan av denna anledning också bli ett viktigt komplement, när det är fråga om en utökning av en redan förekommande produktion av tackjärn vid ett företag. Bergslaget har nu beslutat att omedelbart uppföra en större anläggning vid Domnarvet med en kapacitet av 40 000—50 000 ton tackjärn per år. Anläggningen kommer att delvis finansieras genom ett anslag på 4 miljoner från Malmfonden. Även på andra håll i Sverige har man arbetat på nya metoder för framställning av tackjärn. Professor Martin Wiberg har t. ex. gjort ett stort antal försök i en ugn av martintyp, där han blåser in finkornig järnmalm och kol i ett flytande bad av tackjärn. Försök har även gjorts att tillföra reduktionsmedlet genom in-blåsning av olja i badet. Erforderligt syre för förbränning av utvecklad koloxid erhålles från luft, som enligt martinugnens princip förvärmes i regeneratorkamrar. På detta sätt tillföres processen åtminstone huvuddelen av det erforderliga värmet. En väsentlig fördel med processen är att man kan utnyttja befintliga martin-ugnar för tackjärnsframställning. Vid Domnarfvets Jernverk har man också tagit i bruk en toppmodern så gott som helt kontinuerlig anläggning för galvanisering av kallvalsad plåt med en kapacitet på c:a 50 000 146