framför allt av betydelse vid tillverkning av säckpapper. Den nya torken, som fått namnet ”Paper Flakt Dryer”, är i konstruktivt1 avseende helt ny. Den är uppbyggd av tvärs pappersbanan liggande biåslådor, ordnade i flera etager ovanför varandra. Med centrifugalfläkt blåses luft genom värmebatterier in i biåslådornas ändar. Ur biåslådorna strömmar luften genom i särskilda mönster placerade ögonlockshål mot pappersbanan såväl mot som i dennas rörelseriktning. Härigenom uppnås, att luftströmmen fixerar pappersbanan i höjdled på ett bestämt avstånd över biåslådorna. Luften driver inte fram pappersbanan utan tjänstgör som ett praktiskt taget friktionslöst bärmedium. Man tar in banan från pappersmaskinens pressparti i den nya torken, där torrsubstans-halten höjes till 80—85 procent. Slut torkningen sker dock på cylindrar för att papperet skall bli slätt. Den svenska textilindustrien förefaller att nu ha stabiliserat sin ställning genom sammanslagningar och samarbetsavtal. Samtidigt med dessa organisatoriska förändringar har även en omfattande teknisk utveckling förekommit, som resulterat i såväl nya produkter som höjd produktivitet. Vävstolarnas hastighet har stigit mycket starkt. Det finns bandvävstolar, som med nålar som arbetar snabbare än symaskiner väver närmare 8 meter i minuten. Traditionella vävstolar ersättes allt mer av skyttellösa vävstolar (vävmaskiner), där skyttelns funktion skötes av en liten trådklämma som transporterar tråden från ett garnmagasin vid ena sidan av väven till den andra eller av vätske- eller luftstrålar som för in väften i skälet. Ett annat exempel på okonventionellt sammanhållna tyger är fiberflortyger, som består av klistrade eller på annat sätt sammanbundna fibermattor, som dock inte användes till kläder utan för speciella ändamål, t. ex. till förband eller torkdukar. I den s. k. Malimotekniken, utvecklad i de östeuropeiska länderna, använder man de två vanliga trådsystemen varp och inslag, men dessa väves inte ihop utan lägges på varandra och sys ihop med kedjesöm. Vävstolen ersättes alltså av symaskinen, vilket medför en betydande ökning av hastigheten. Nålad filt är en annan metodik, som vunnit ökad utbredning. Den innebär, att en fibermatta behandlas med en bädd hullingförsedda nålar, som stickes genom mattan upprepade gånger och därigenom åstadkommer att fibrerna bindes med varandra. Sådan filt kommer bland annat till användning vid pappersmaskiner. De petrokemiska industrier, som under de senaste åren byggts upp i Stenungsund, gick i drift under sommaren. I den krackningsanlägg-ning, som Esso byggt, beräknas vid full drift årligen c:a 300 000 ton gasbensin bli bearbetad till främst eten, men även propen, gasol och butadien. De båda andra industrierna, Mo och Domsjö a.-b. och Unifos Kemi a.-b., tar hand om eten och framställer därur främst glykol resp, polyeten. I och med att Mo och Domsjö övertagit aktiemajoriteten i Svenska Oljeslageri a.-b. (Soab) och tecknat avtal med Lankro Chemicals Ltd. i England om tillverkning av polyetrar för framställning av polyuretaner, kommer Mo och Domsjös anläggningar i Stenungsund att utvidgas betydligt'. Bland annat räknar man med att bygga ett laboratorium för användningsteknisk forskning på polyuretaner, vilka huvudsakligen användes som skumplast i dynor och madrasser samt som isoleringsmate-rial, t. ex. i kylskåp. I Stiigsnæs på södra Själland har Gulf Oil tagit ett nytt raffinaderi i bruk med en kapacitet på 1,5 milj, ton råolja per år. Byggnadstiden har varit två år och kostnaderna 125 milj, svenska kronor. The British Petroleum Company (BP) har beslutat att på Hisingen i Göteborg uppföra ett raffinaderi med en beräknad kapacitet på 5 milj, ton olja per år. Byggnadstiden är beräknad till drygt två år. Göteborgs stad skall i samband därmed investera 30—35 milj, kronor i nya hamnanläggningar. Bolidens Gruv a.-b. har övertagit aktiemajoriteten i Reymersholms Gamla Industri a.-b. i Hälsingborg. Genom samgåendet kan en bättre rationalisering komma till stånd vid de båda industrierna. Ett led i detta avseende är även försäljningen av a.-b. Reymersholms Livsmedel till Svenska Sockerfabriks a.-b. I oktober invigde Höganäsbolaget nyanläggningar i Höganäs — fabriker för tillverkning av högeldfast specialtegel, järnsvamp och järnpulver. Sammanlagt har Höganäsbolaget genomfört ett fyraårigt investeringsprogram på cirka 160 milj, kronor, varav 130 milj, för investeringar i Höganäs och trakten däromkring och 30 milj, på dotterföretaget Slipmaterial-Naxos i Västervik samt dotterbolag i Tyskland och USA. I Falkenberg har Asea och det amerikanska bolaget Owens Corning Fiberglas Corp. gemensamt startat en fabrik för tillverkning av glasfiber, som bl. a. användes som isoleringsmate-rial av Asea och som armeringsmaterial i 148