Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Teknisk revy. Av tekn. lic. Gunnar Gran
- Kraft- och värmeteknik
- Byggnadsteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som fått namnet ”Drusjba” (Vänskap). Det har
ryktats om att man eventuellt skall bygga ut
en gren av ledningen fram mot finska gränsen.
F. n. tror man att ledningens kapacitet är 20—
25 milj, ton råolja per år.
I trakterna kring staden Groningen i norra
Holland har man påträffat stora fynd av
naturgas, som man först uppskattade till 150
miljarder kubikmeter. Nu räknar man med att där
finns minst tre gånger så mycket. Gasen är av
mycket god kvalitet, och man räknar med att
den kommer att bli av betydelse ej blott för
Holland utan även för Benelux och troligen
för hela EEC.
Kraftvärmeverket i Ågesta blev färdigt
un-det året. Redan i december 1962 inleddes en
provperiod med lätt vatten i anläggningens
huvud- och hjälpsystem. Provperioden
avslutades i maj och därefter påfylldes 70 ton tungt
vatten. Klockan 17.47 onsdagen den 17 juli
uppnådde reaktorn kritikalitet. Efter ytterligare
ett halvt års prov räknar man med att i början
av 1964 komma upp i full kapacitet. Då skall
verket producera 55 MW värmeeffekt och 10
MW elektrisk effekt.
Diskussionerna om det blivande
atomkraftverket Marviken hade pågått i ungefär två år
efter riksdagens principbeslut, när koncession
beviljades i mitten på november. Reaktorn
skall byggas som en tungvattenkokarreaktor
med möjlighet till intern nukleär överhettning.
Detta innebär att man åtminstone till en
början kommer att avstå från överhettardelen,
varigenom effekten beräknas bli 140 MW i stället
för de cirka 200 MW som man räknade med
i början av året. Koncessionsinnehavare är
Vattenfallsstyrelsen, och a.-b. Atomenergi bär
det tekniska och ekonomiska ansvaret för
reaktordelen. Sedan beslutet om byggandet av
anläggningen blivit definitivt, dröjde det inte mer
än ett par dagar innan anläggningsarbetena tog
sin början. Verket beräknas vara i full drift i
slutet av 1968.
Under hösten ingicks ett svensk-norskt avtal
om en gemensam projektstudie under fyra år
beträffande möjligheterna att bygga
atomdriv-na handelsfartyg. Kostnaderna, som högst skall
uppgå till 12 milj, kronor, skall delas lika
mellan länderna. Den svenska insatsen halveras
mellan staten, representerad av a.-b.
Atomenergi, och de tre stora varven Eriksberg,
Göta-verken och Kockums samt Stal-Laval. Närmast
syftar man till en kostnadsberäkning av en c:a
60 MW reaktor för lastfartyg.
Byggnadsteknik
Norden kom under året ytterligare ett steg
närmare kontinenten i och med att den s. k.
Fågelvägslinjen invigdes den 14 maj. Genom
nya broar mellan de danska öarna Falster och
Lolland samt mellan Fehmern och det tyska
fastlandet har längden på färjförbindelsen
kunnat minskas till ungefär en tredjedel av den
gamla förbindelsen mellan Gedser och
Gros-senbrode. Särskilt betydelsefull synes
tidsvinsten bli för tågförbindelserna. Nordexpressen
kan sålunda lämna Köpenhamn ej mindre än
fyra timmar senare än den gjorde före den nya
ledens tillkomst.
I början av februari sprängde en salva bort
de sista metrarna berg i den tunnel som så
småningom skall förena Muskö i Stockholms
skärgård med fastlandet. Tunneln kommer att
bli nära tre kilometer lång och få en körfil i
vardera riktningen. Maximalt får 60 fordon i
taget befinna sig i tunneln för att inte
kolmonoxidhalten skall bli för hög — mer än 0,2
promille får det inte vara enligt Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen. Antalet fordon i tunneln
registreras av räkneverk vid båda infarterna.
Räkneverken reglerar även
ventilationsfläktar-nas arbete. 150 000 kubikmeter friskluft i
timmen blåses in från schakt på Muskö och Yxlö
i vardera änden på tunneln, och mitt på denna
suger man ut 300 000 kubikmeter använd luft.
På djupaste stället går tunneln c:a 70 meter
under havsytan. Ungefär 10 milj, kronor
kommer tunneln att ha kostat, när den blir helt
färdig.
I slutet av oktober öppnades Sveriges hittills
längsta motorväg, då statsrådet Gösta
Skoglund invigde sträckan Rotsunda—Märsta
mellan Stockholm och flygplatsen Arlanda. 25
milj, kronor per mil har motorvägen kostat i
genomsnitt. Ännu återstår dock att få
motorvägstandard på sträckan Norrtull—Sörentorp,
innan Arlanda har kommit ”stan in på
knutarna”, som man lovade, när flygtrafiken
flyttades från Bromma. Motorvägen är byggd för
en hastighet av 120 km/tim, och det betyder,
att man nu kan tillryggalägga sträckan SAS
Haga-terminal—Arlanda på mindre än en
halvtimme.
De båda Logårdsflyglarna på Kungl. slottet
i Stockholm har varit på glid så gott som
oavbrutet sedan de byggdes för ungefär 230 år
sedan. Byggnadsstyrelsen har nu satt i gång en
genomgripande grundförstärkning, som
beräknas komma att kosta mellan 4 och 5 milj,
kronor. Man borrar upp schakt med c:a 2 meters
diameter, som skos med stålrör, i vilka man
sedan gjuter betong. De pelare som bildas på
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0153.html