- Project Runeberg -  Svenska Dagbladets Årsbok / Fyrtioförsta årgången (händelserna 1963) /
153

(1924-1953) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teknisk revy. Av tekn. lic. Gunnar Gran - Kraft- och värmeteknik - Byggnadsteknik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som fått namnet ”Drusjba” (Vänskap). Det har ryktats om att man eventuellt skall bygga ut en gren av ledningen fram mot finska gränsen. F. n. tror man att ledningens kapacitet är 20— 25 milj, ton råolja per år. I trakterna kring staden Groningen i norra Holland har man påträffat stora fynd av naturgas, som man först uppskattade till 150 miljarder kubikmeter. Nu räknar man med att där finns minst tre gånger så mycket. Gasen är av mycket god kvalitet, och man räknar med att den kommer att bli av betydelse ej blott för Holland utan även för Benelux och troligen för hela EEC. Kraftvärmeverket i Ågesta blev färdigt un-det året. Redan i december 1962 inleddes en provperiod med lätt vatten i anläggningens huvud- och hjälpsystem. Provperioden avslutades i maj och därefter påfylldes 70 ton tungt vatten. Klockan 17.47 onsdagen den 17 juli uppnådde reaktorn kritikalitet. Efter ytterligare ett halvt års prov räknar man med att i början av 1964 komma upp i full kapacitet. Då skall verket producera 55 MW värmeeffekt och 10 MW elektrisk effekt. Diskussionerna om det blivande atomkraftverket Marviken hade pågått i ungefär två år efter riksdagens principbeslut, när koncession beviljades i mitten på november. Reaktorn skall byggas som en tungvattenkokarreaktor med möjlighet till intern nukleär överhettning. Detta innebär att man åtminstone till en början kommer att avstå från överhettardelen, varigenom effekten beräknas bli 140 MW i stället för de cirka 200 MW som man räknade med i början av året. Koncessionsinnehavare är Vattenfallsstyrelsen, och a.-b. Atomenergi bär det tekniska och ekonomiska ansvaret för reaktordelen. Sedan beslutet om byggandet av anläggningen blivit definitivt, dröjde det inte mer än ett par dagar innan anläggningsarbetena tog sin början. Verket beräknas vara i full drift i slutet av 1968. Under hösten ingicks ett svensk-norskt avtal om en gemensam projektstudie under fyra år beträffande möjligheterna att bygga atomdriv-na handelsfartyg. Kostnaderna, som högst skall uppgå till 12 milj, kronor, skall delas lika mellan länderna. Den svenska insatsen halveras mellan staten, representerad av a.-b. Atomenergi, och de tre stora varven Eriksberg, Göta-verken och Kockums samt Stal-Laval. Närmast syftar man till en kostnadsberäkning av en c:a 60 MW reaktor för lastfartyg. Byggnadsteknik Norden kom under året ytterligare ett steg närmare kontinenten i och med att den s. k. Fågelvägslinjen invigdes den 14 maj. Genom nya broar mellan de danska öarna Falster och Lolland samt mellan Fehmern och det tyska fastlandet har längden på färjförbindelsen kunnat minskas till ungefär en tredjedel av den gamla förbindelsen mellan Gedser och Gros-senbrode. Särskilt betydelsefull synes tidsvinsten bli för tågförbindelserna. Nordexpressen kan sålunda lämna Köpenhamn ej mindre än fyra timmar senare än den gjorde före den nya ledens tillkomst. I början av februari sprängde en salva bort de sista metrarna berg i den tunnel som så småningom skall förena Muskö i Stockholms skärgård med fastlandet. Tunneln kommer att bli nära tre kilometer lång och få en körfil i vardera riktningen. Maximalt får 60 fordon i taget befinna sig i tunneln för att inte kolmonoxidhalten skall bli för hög — mer än 0,2 promille får det inte vara enligt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Antalet fordon i tunneln registreras av räkneverk vid båda infarterna. Räkneverken reglerar även ventilationsfläktar-nas arbete. 150 000 kubikmeter friskluft i timmen blåses in från schakt på Muskö och Yxlö i vardera änden på tunneln, och mitt på denna suger man ut 300 000 kubikmeter använd luft. På djupaste stället går tunneln c:a 70 meter under havsytan. Ungefär 10 milj, kronor kommer tunneln att ha kostat, när den blir helt färdig. I slutet av oktober öppnades Sveriges hittills längsta motorväg, då statsrådet Gösta Skoglund invigde sträckan Rotsunda—Märsta mellan Stockholm och flygplatsen Arlanda. 25 milj, kronor per mil har motorvägen kostat i genomsnitt. Ännu återstår dock att få motorvägstandard på sträckan Norrtull—Sörentorp, innan Arlanda har kommit ”stan in på knutarna”, som man lovade, när flygtrafiken flyttades från Bromma. Motorvägen är byggd för en hastighet av 120 km/tim, och det betyder, att man nu kan tillryggalägga sträckan SAS Haga-terminal—Arlanda på mindre än en halvtimme. De båda Logårdsflyglarna på Kungl. slottet i Stockholm har varit på glid så gott som oavbrutet sedan de byggdes för ungefär 230 år sedan. Byggnadsstyrelsen har nu satt i gång en genomgripande grundförstärkning, som beräknas komma att kosta mellan 4 och 5 milj, kronor. Man borrar upp schakt med c:a 2 meters diameter, som skos med stålrör, i vilka man sedan gjuter betong. De pelare som bildas på 153

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free