18-årige Brommagymnasisten Anders Brahme, som fick första pris i rikstävlingen ”Unga forskare” för den matematikmaskin som han här visar upp ett foto av. ver 22 skilda moment och en tid av c:a 90 minuter. För detta ändamål har krävts en komplicerad film i 13 lager, innehållande färgämnen, framkallare, ämnen för rengöring och ämnen för att bibehålla färgnyanserna konstanta. De flesta av dessa kemikalier är helt nya ämnen, framställda efter ett mödosamt 15-årigt forskningsarbete med mycket avancerad kemisk grundforskning. Polaroid har under året lanserat ännu en stor kameranyhet, nämligen en kamera med ytterst känslig exponeringsmätare, kopplad till en transistoriserad slutare, som inställes och utlöses automatiskt på impulserna från mätaren. I samma ögonblick som fotografen beslutar sig för att ta en bild och trycker på därför avsedd knapp sluts en strömkrets och ett slutarblad bakom objektivet fälls undan mycket snabbt. När tillräckligt ljus nått filmen bryts strömmen till en elektromagnet, och ett andra slutarblad fälls ned. Exponeringstider ned till en tusendels sekund kan erhållas. Anordningarna fungerar lika bra i det intensiva ljuset från en blixtlampa och i det svaga skenet från ett litet stearinljus. Även den svenska Hasselbladskameran rönte under året tillbörlig uppmärksamhet. Den åtföljde nämligen astronauten Gordon Cooper på hans rymdfärd, liksom den tidigare varit i rymden tillsammans med Walter Schirra. Det har visat sig vara möjligt att på millimeterstora kiselkristaller, s. k. mikroblock, framställa miniatyrkretsar, bestående av dioderer, transistorer, resistanser och kapacitanser med inbördes förbindningar. Med hjälp av ett från den fotografiska tekniken övertaget reproduk-tionsförfarande kan man på en gång åstadkomma hundratals sådana kretsar på en kiselskiva, som man sedan delar upp på lämpligt sätt. Utvecklingen har här initierats av det amerikanska satellitprogrammet, men den utveckling som något senare sattes i gång i Europa ligger redan före USA, när det gäller tillämpningar inom den civila tekniken. Under året har den första tillverkningen av en kemisk förening i industriell skala med hjälp av radioaktiv strålning genomförts vid Dow Chemical Co., som nu tillverkar etyl-bromid med denna teknik ur etylen och brom-väte. Reaktionen är en addition av bromväte till dubbelbindningen i etylen och åstadkommes genom inverkan av gammastrålning från radioaktiv kobolt. Reaktionen genomföres vid lågt tryck och normal temperatur. Produktionen uppgår till c:a 400 ton etylbromid per år. Användning av strålning för sådana ändamål har länge varit känd, men detta är den första tekniska tillämpningen. Flera andra möjligheter diskuteras, och en tillverkning av poly-vinylacetal i Japan utföres också med hjälp av strålning. En strålningsmetod för tillverkning av ett tvättmedel som lätt bryts ned i naturen uppges ha utvecklats av Esso. Tillverkning av hydrazin ur ammoniak har också planerats och skulle ske i en reaktor av helt ny typ, där kärnklyvningen skedde i små partiklar av uran suspenderade i flytande ammoniak. Under året har en metod att jäsningsvägen framställa proteiner ur råolja låtit tala mycket om sig. Proteinerna erhålles som en biprodukt vid teknisk användning av mikroorganismer för att rena råolja och befria denna från vax-artade kolväten som kan kristallisera i kyla. Försök att utföra detta med hjälp av mikroorganismer inleddes för c:a 5 år sedan av franska BP. Avparaffineringen sker i en vattenemulsion av oljan, och som näring för mikroorganismerna tillsättes kalium- och ammoniumsalter samt fosfat. Sedan processen avslutats, vilket sker på mindre än 4 timmar, separeras mikroorganismerna och saltlösningen från den renade oljan genom centrifugering. Ungefär 10 procent av oljan har då förbrukats och lika mycket cellsubstans nybildats. Metoden förefaller ge en tillfredsställande 160