och därmed avslutades USA:s Mercuryprojekt, inledningen till Apolloprojektet, som syftar till en landsättning av 2—3 man på månen. Experimenten med den stora Saturnusraketen, som skall användas i detta projekt, har nu nått ett avancerat stadium, och den 28 mars företogs den fjärde lyckade provflygningen. Närmast i tur står emellertid Geminiprojek- tet, som vill visa att två astronauter kan resa tillsammans på satellithöjd och där utföra de komplicerade manövrer som behövs vid en månresa. En obemannad kapsel skall också skjutas upp till de två männen i Geminikap-seln, och det är meningen att de två rymdskeppen skall manövreras så att de kommer i direkt beröring med varandra. Sovjets experiment Rymdsonden mot Mars, som sändes i väg den 1 november 1962 och skulle ha varit framme i juni 1963, gick okända öden till mötes sedan radiokontakten upphört under mars. Lunik 4 avsköts den 2 april för att skaffa experimentella data till en landstigning på månen. Rymdskeppet väger 1 400 kilo och passerade månen på 8 500 kilometers avstånd för att sedan fortsätta ut i solsystemet som en mikroplanet. Sannolikt avsåg man en mjuklandning på månen, och försöket torde därför få anses som till största delen misslyckat. V ost ok 5 sköts upp den 14 juni med astronaut Valerij Bykovskij ombord. Han satte nytt karusellrekord runt jorden med 81 varv på 119 timmar och 6 minuter. Apogeum var 220 kilometer, perigeum 175 kilometer och omloppstiden 88,3 minuter. Det föregående rekordet hölls av Andrijan Nikolajev på 64 varv. Vostok 6. Den första kvinnliga astronauten, Valentina Teresjkova, sändes upp den 16 juni och gjorde 48 varv runt jorden på 70 timmar och 50 minuter. Man anser att Vostok 5 och 6 skulle etablera direktkontakt i rymden, men detta svåra experiment hade i så fall inte större framgång än de ryska ”tvillingastronauternas” försök till tandemåkning året innan. Någon exakt siffra på hur nära Bykovskij och Teresjkova kom varandra har inte lämnats. För Vostok 6 var apogeum 230 kilometer och perigeum 180 kilometer samt omloppstiden 88,4 minuter. Poljot 1, en obemannad instrumentsatellit, sändes den 1 november upp i en nästan cirkulär bana, där den utförde en serie vertikala och horisontella manövrer, som styrdes från jorden. Avsikten med detta försök är inte känd, men man anser att det var ett led i byggandet av en rymdplattform eller i experimenten med direktkontakt. Cosmossatelliterna fortsatte. I likhet med USA:s Discovererserie är det här i första hand fråga om hemliga militära försök. Sveriges experiment Vid Kronogård i Lappland fortsatte samarbetet mellan USA och de svenska rymdforskarna. Man undersökte främst de lysande nattmolnen, som uppträder på höjder upp till 100 kilometer. Fyra Nike-Cajunraketer avsköts från Kronogård mellan 27 juli och 7 augusti. Två sändes upp medan lysande nattmoln fanns på himlen och två när sådana inte var närvarande. Med vissa mellanrum avfyrades sprängladdningar från raketerna och de uppkomna ljudvågorna registrerades av mikrofoner på marken. Ljudhastigheten gav upplysningar om temperatur och vindar i luftlagren. På ungefär 80 kilometers höjd var temperaturen minus 120° Celsius, när det inte fanns några nattlysande moln. Men när dessa uppträdde sjönk temperaturen ända till minus 143°, vilket torde vara den lägsta temperatur som hittills uppmätts i atmosfären. Sovjets astronaut nr 5, Valerij Bykovskij. 165