Hur skördesituationen var i Sydsverige i slutet av augusti framgår av denna bild från lantbrukare Algot Svenssons ägor i Grönby Kratt, Anderslöv, där vattnet stod halvmeterhögt på fälten och sädesskylarna flöt omkring. JORDBRUKSÅRET Av sekreterare RICHARD HÅKANSSON Utgångsläget för årets skörd var det bästa tänkbara. När vårbruket var över kunde jordbrukarna se med optimism på läget. I början av september inleddes emellertid en intensiv regnperiod, som gav ett påtagligt bevis för hur vansklig jordbruksnäringen är att bedriva och hur känsligt vårt moderna högmekanise-rade jordbruk reagerar vid stora omslag i väderleken. Särskilt hårt drabbades denna gång våra ”kornbodar” Skåne och Östergötland, ävensom Uppland, men också andra jordbruksbygder fick känning av regnen. Både råg och vete grodde i stor utsträckning. Betydande kvantiteter spannmål blev otjänliga som brödsäd och måste användas till foder. Skördeskyddet blev föremål för ett flertal motioner och blev också vid riksdagsbehandlingen en av de mest diskuterade frågorna. Jordbruksutskottet hade i sitt utlåtande framhållit angelägenheten av att olika förbättringar snarast kom till stånd samt att Skördestatisitis-ka nämnden erhöll tillräckliga resurser för att kunna genomföra erforderliga undersökningar. Förslag framfördes även att höja de behovsprövade skördeskadebidragen från nu 400 000 till 800 000 kr., vilket riksdagen avslog. Vidare föreslogs komplettering av skördeförsäkringens grundskydd och skapande av s. k. jordbruks-konto, i likhet med skogskonto. Det meddelades att förslag härom bearbetas inom allmänna skatteberedningen. Jordbruksministern påpekade i ett interpellationssvar att frågan om skade-skyddet ägnas all uppmärksamhet och att han var beredd att föreslå sådana ändringar som inom försäkringens ram kan förbättra skyddet. Direkta felaktigheter bör kunna rättas till. 166