inhemska prisnivån genom prisregleringar. För Sveriges del beräknas det totala gränsskyddet under 1962 till drygt 50 procent av importvärdet. På olika håll inom den ekonomiska för-eningsrörelsen pågår en omfattande rationali sering. Behovet att ligga väl framme i det tekniska utvecklingsarbetet och att motverka kostnadsökningar inom förädlingsledet är drivfjädrarna i denna process. Som ett rådgivande organ har inrättats ett planeringsråd inom förbundet. Jordbrukets strukturomvandling Den jordbrukspolitiska debatten har framför allt färgats av de frågor som behandlats av 1960 års jordbruksutredning. Man hade planerat att få denna utredning färdig till 1965 års riksdag. Det löpande jordbruksavtalet slutar den 1 september 1965, men ett års försening är det minsta man måste räkna med. Utredningen har varit uppdelad på 14 olika expertgrupper. Sedermera drogs dessa ihop till tre, en för rationaliseringsfrågor, en för prissättning och en för organisationsfrågor. Den förstnämnda gruppen har redan i oktober offentliggjort resultatet av sitt arbete. Den sistnämnda gruppen är ännu ej färdig men har föreslagit att följande organ bör slås ihop, nämligen hushållningssällskap, lantbruksnämnder, skogsvårds-styrelser och lantmäteri. Man hävdar att ett gemensamt ämbetsverk bör finnas på riksplanet med arbetande enheter ute i länen. Hur kommer vårt jordbruk att se ut efter 10 år? Att döma av pressdebatten är buden många. Professor L. Hjelm, nybliven rektor vid Lantbrukshögskolan, poängterar bl. a. att det med nuvarande tekniska resurser går att höja avkastningen och därmed brukarens ekonomiska netto vid åtskilliga företag. En driftsrationalisering ger alltså ett visst positivt utslag men den måste kombineras med en fortsatt krympning av produktionsapparaten. Familjejordbruket bör ha en framtid under förutsättning att dessa enheter får mera mark, mera kapital och mera djur till sitt förfogande. Sett på litet längre sikt krävs emellertid, enligt Hjelms utredning, betydligt större insatser, statliga och enskilda, för att lösa anpassnings-och utvecklingsfrågorna och ge större möjligheter för lantbruksnämnderna att aktivt påskynda sammanläggningen och omarrondering av skog och jord. En landsomfattande inventering av de aktuella utvecklingstendenserna i jordbruket och skogsbruket visar att omkring 800 000 hektar växtföljdsåker beräknas läggas ned fram till mitten av 1970-talet. För närvarande torde cirka 5 000 jordbruksenheter per år upphöra som självständiga företag. Händelser under året Prins Bertil passade på att bekanta sig med Dela-wareindianen ”Stora vita ugglan” på Elmia 63 i juni. Radikalare jordbrukspolitik i framtiden signalerades vid årets lantbruksvecka. Nationella och internationella synpunkter på vårt jordbruk framfördes av landshövding Mats Lemne och fil. dr Helge Kristerson. Dessutom diskuterades jordbrukspolitiken efter sexårsavtalet, då Sveriges lantmästareförbund firade sitt 25-års-jubileum vid lantbruksveckan. Årets försöksledaremöte hölls på sedvanligt sätt i Uppsala i slutet av november. Föredrag hölls bl. a. av chefen för lantbruksstyrelsen, generaldirektör Börje Lundgren, om strukturomvandlingen inom jordbruk och skogsbruk. Kungl. skogs- och lantbruksakademien firade under högtidliga former 150-årsjubileum den 28 januari. Akademiens preses, f. landshövding Bo Hammarskjöld, höll högtidstalet. Gäster från de nordiska länderna var inbjudna. 168