Något om animalieproduktionen Mjölkproduktionen som representerade cirka 40 procent av jordbrukets totala produktion förlorade ytterligare en del av sin konkurrenskraft. Inom Svensk husdjursskötsel, SHS, räknas med att medelleverantörens dagsleverans värdemässigt sjunkit ned till kostnaden för cirka tre timmars arbete. För tre år sedan kunde leveransen betala fem timmar och för femton år sedan åtta timmar. Någon annan möjlighet än en produktionsmässig anpassning syntes ej föreligga. Av alla tecken att döma är den också på väg. Antalet leverantörer minskar i snabb takt och samtidigt ökar koslakten. För SHS-organisationens vidkommande har kontrollverksamhetens inordnande i en integrerad produktionskedja varit den största uppgiften under det gångna året. Den 1 oktober 1962 påbörjades överförandet av de första 15 000 besättningarna till den nya kontrollorganisationen. Detta innebär att över 15 000 djurägare och djurskötare, cirka 400 kontroll-assistenter och andra personalgrupper måste lära sig en ny teknik, den elektroniskt data mässiga i stället för den manuella. Omställningen har också berört exempelvis personal på centrala fetthaltlaboratorier, expeditions-och stanspersonal. Framtidens svenska jordbruk och framför allt dess husdjursskötsel är helt beroende av den effektivitet som kan uppehållas. Utvecklingen på kontrollföreningsområdet möjliggör kostnadsreducerande rationalisering. Det direkta samarbetet med seminföreningarnas veterinära informationer ger en allsidigare bild av vårt djurmaterials allmänna kvalitet. Avkomme-undersökningarna kan nu göras snabbare och produktionsekonomiska bedömanden för slakt-och mejeriorganisationerna förbättras. Kött- och fläskmarknaden har under 1963 karakteriserats av minskad tillförsel av svin och ökad tillförsel av nötkreatur. Priserna har genomgående legat högre än 1962, särskilt under hösten. En fortsatt kominskning skulle betyda att det nuvarande avsättningsutrymmet för nötkött inte kan fyllas med egen produktion. Aktuellt inom Sveriges lantbruksförbund Arbetskraften har varit på ständig tillbakagång, framhålles i Lantbruksförbundets årsredo-görelse för 1962. Sedan tiden före senaste världskriget har det svenska jordbrukets ar-betsvolym minskat med över 50 procent. Här har en omfattande rationalisering satt in. Nedgången i arbetskraft är störst vid de minsta och de största jordbruken. Allt flera småbrukare har tagit arbete utanför gården och jordbruket har fått bedrivas extensivt. När det gäller de större egendomarna beror minskningen av arbetskraften till stor del på ökad mekanisering men även på övergång till kreaturslös drift. Familjejordbruken har förändrats i mindre grad. Där har man en fast arbetsstyrka i familjemedlemmarna. En rationalisering på dessa gårdar innebär ökad produktion och ökad arbetsinsats av familjen. Före kriget utförde jordbrukarna själva 40 procent av allt arbete, men 1959 var andelen 65 procent. Man anser att den siffran ökats ytterligare sedan dess. I anslutning till mekaniseringen meddelas (i rapporten) att traktorbeståndet ökar i långsammare takt än förut. Men antalet skördetröskor stiger alltjämt med drygt 2 000 per år. Det fanns 1963 cirka 30 000 skördetröskor och man anser att 35 000 skulle kunna klara hela spannmåls- och oljefröskör-den, om tröskorna utnyttjades väl. Priserna på världsmarknaden har sedan Koreakrisen i allmänhet sjunkit medan industrivarorna stigit i pris, vilket innebär att läget för jordbruksprodukter försämrats. Sistnämnda produktpriser har stigit under 1963. I de flesta västeuropeiska länder skyddas den Professor Lennart Hjelm förordnades 5 april till rektor vid Lantbrukshögskolan. 167