Medicinalstyrelsen 300 år Kungl. Medicinalstyrelsen, firade 300-års-jubileum 21—22 september med festlighet i Konserthuset och bankett i Stadshuset enligt Nobelfestmodell. Generaldirektör Arthur En-gel kunde till högtiden hälsa representanter för 29 länder inom WHO:s Europaregion samt WHO:s director general M. G. Candau. Under jubileumsveckan höll Europaregionen för första gången sitt årsmöte i Stockholm. Veckan efter höll 21 länder inom regionen ett symposium i Stockholm under dr Malcolm Totties ledning om de veneriska sjukdomarna. Medicinalstyrelsen, ursprungligen Collegium Medicum, utgav till jubileet ett monumentalverk, ”Medicinalväsendet i Sverige 1813— 1962”, redigerat av medicinhistorikem docent Wolfram Kock. Verket tar vid där Otto Hjelts klassiska arbete ”Svenska och finska medicinalverkets historia 1663—1812” slutar. På Nordiska museet anordnades en medicinhistorisk utställning och till jubileet utgavs ett särskilt frimärke, föreställande förste preses i Collegium Medicum Gregoire Fran^ois Du Rietz. Kongresser Vid den femte europeiska reumatologkongres-sen som hölls i Stockholm i augusti med 600 deltagare från hela världen och professor Gunnar Edström som president framlades viktiga svenska rön om orsaken till de reumatiska sjukdomarna, bl. a. av professor Nanna Svartz, samt lovande resultat vid nya behandlingsmetoder. Nionde europeiska symposiet om polio i Stockholm i september med professor Sven Gard som president bekräftade det svenska poliovaccinets och den svenska vaccinations-politikens överlägsenhet. Där framgick också att det varit klokt att i vårt land vänta med införandet av levande poliovaccin. Är det verkligen sant? undrade patienterna, när vaktmästare Bengt Ljung måndagen den 5 augusti äntligen kunde ta ned förbudsskylten från Karolinska sjukhusets entré. Sveriges pionjärroll vid utforskandet av den gåtfulla lungsjukdomen sarkoidos betonades vid ett symposium om sjukdomen med ledande experter från ett 30-tal länder och docent Sven Löfgren som president. Vid den internationella tandläkarkongressen i juni i Stockholm, som samlade 700 aktiva deltagare, framgick bl. a. att tandlossningssjuk-domarna utgör en lika stor tandfolksjukdom som karies. Läkare—tandläkare—sjuksköterskor Dr Erik Husmark, Svenska Läkarförbundets direktör under en lång följd av år, pensionerades och efterträddes av dr Sture Järnmark. Även Sveriges Tandläkarförbund bytte ledning, den mångårige direktören, tandläkare Ivan OIdmark, efterträddes av tandläkare Jan Erik Ahlberg. En ny stor läkarhusplan framlades för regeringen av Läkarförbundet. Fram till 1970 skall 39 nya läkarhus byggas (utanför de tre storstadsområdena) från Ystad i söder till Luleå i norr. Till en början 277, så småningom cirka 600 läkare skall arbeta där. Läkarförbundet överlämnade vidare ett förslag till en ny läkar-taxa, där samtliga arvoden uppräknats med cirka 50 procent. Läkarförbundets mentalsjuk-vårdskommitté framlade en principskiss med förslaget att flytta huvudparten av mentalsjukvården till lasaretten, ”ett försök att inom överskådlig tid göra slut på dödläget inom mentalsjukvården”. Svenska Läkaresällskapet avslutade sin intressanta serie om nio sammankomster under den gemensamma rubriken ”Inför morgonda- 173