FÖRFATTNINGEN Av redaktör AXEL WALDEMARSON Efter åtta och ett halvt års arbete överlämnade författningsutredningen under våren 1963 sitt slutbetänkande. Den föreslår ny regeringsform i vilken grundlagsbestämmelserna anpassas till praxis och riksdagens ställning stärks. Enligt förslaget ändras riksdagens sam-manträdestider samt utskottsindelningen. En majoritet inom utredningen förordar ett enkam-marsystem med 290 ledamöter, varav 230 väljs i valkretsar och 60 i tio regioner. Minoriteten vill behålla tvåkammarsystemet, men föreslår åtgärder som minskar eftersläpningen och ger vidgat utrymme för personval. Utredningens ordförande har varit f. landshövding Rickard Sandler (s). Under utredningens arbetstid har tre ledamöter avlidit; chefredaktör Lennart Hartman (fp) samt professorerna Elis Håstad och dennes efterträdare Henrik Munktell (bägge h). Hr Munktell avled så sent, att någon ny högerledamot icke hann utses. Kvar i denna var riksdagsman Emil Ahl-kvist (s), partisekreterare Olle Dahlén (fp), prosten Harald Hallén (s), landshövding Ossian Sehlstedt (s), professor Sten Wahlund (cp) samt chefredaktör Per Wrigstad (fp). Sekreterare var professor Jörgen Westerståhl. ”All statsmakt i Sveriges rike . . ” ”All statsmakt i Sveriges rike utgår från Sveriges folk.” Så inleds det första kapitlet i förslaget till ny regeringsform. Det heter vidare: ”Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom parlamentariskt statsskick och kommunal självstyrelse. Regeringsformen, successionsordningen och tryckfrihetsförordningen äro rikets grundlagar.” Regeringsformen omfattar tio kapitel av vilka det första utgör en sammanfattning av de nio följande. I detta kapitel återfinnes den berömda 16:e paragrafen i 1809 års regeringsform, den s. k. ”magna charta”, dock i något förändrad form. På motsvarande sätt har från den äldre regeringsformen hämtats stadgandet i paragraf 8: ”Svenska folkets urgamla rätt att sig beskatta utövas av riksdagen allena.” I den sextonde paragrafen har ordet ”konungen” utgått. Den lyder enligt förslaget: ”1 överensstämmelse med vad i riket av ålder gällt skola rikets alla myndigheter, enligt vad i denna regeringsform närmare stadgas, rätt och sanning styrka och befordra, vrång-visa och orätt hindra och förbjuda, ingen fördärva eller fördärva låta, till liv, ära, personlig välfärd utan han lageligen förvunnen och dömd är, ingen avhända eller avhända låta något gods, löst eller fast, utan rannsakning och dom i den ordning Sveriges lag och laga stadgar föreskriva, ingens fred i dess hus störa eller störa låta, ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda var och en vid fri utövning av sin religion, så vitt han därigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer, samt låta var och en bli dömd under den domstol, varunder han rätteligen hörer och lyder.” Fri- och rättigheter I det andra kapitlet har fri- och rättigheterna sammanförts, varvid tre stadganden urskiljes: ® Den för det demokratiska statsskicket grundläggande opinionsfriheten i alla dess former: Åsiktsfrihet, yttrandefrihet, religions- och församlingsfrihet. • Friheter rörande den personliga friheten och rätten att fritt välja vistelseort inom riket eller lämna riket, hemfriden och friheten att oförskränkt sända meddelanden. • Egendomens trygghet för vilken liksom i de båda tidigare fallen gäller att inskränkningar endast kan ske genom lag eller med stöd av lag. Till nyheterna hör förslag om rätt till arbete och försörjning. Styrelse och förvaltning Endast de viktigaste ärendena föreslås i fortsättningen avgjorda i konselj. Övriga viktigare ärenden avgöres av regeringen i s. k. minister- råd samt den stora mängden rutinärenden av statsråden enskilt. Inrättandet av ett regeringskansli under stats- 179