Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Författningen. Av redaktör Axel Waldemarson
- Styrelse och förvaltning
- Riksdag och val
- Reformerad riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ministerns ledning förordas och för första
gången har medtagits en bestämmelse som
möjliggör överlåtande av befogenheter på
mellan-folklig organisation. Detta föreslås ske:
antingen i form av grundlagsändring, med
mellanliggande nyval eller med fem sjättedels majoritet.
Högsta domstolen kvarstår men skall ej döma
i konungens namn. Regeringsrätten blir Högsta
förvaltningsdomstol. Domarna behåller sin
oav-sättlighet. Riksrättens sammansättning ändras.
Riksdagen skall välja sju ledamöter av fjorton,
dock ej riksdagsledamöter. De övriga sju skall
vara yrkesdomare och komma från Högsta
domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen.
Riksdag och val
Majoritetens förslag — samtliga utom hrr
Ahlkvist (s) och Wahlund (cp) — innebär en
övergång till enkammarsystem med ökad
möjlighet till personval. Fördelningen skall ske
med en divisor av 1,4. Karteller förbjuds. 230
ledamöter i kammaren väljs genom personval
och 60 ledamöter genom listval i 10 regioner.
Två spärregler föreslås. Det gäller fördelningen
av regionmandaten. Som villkor uppställs att
för att få mandat i regionkrets skall partiet ha
erhållit mandat i någon av kretsarna inom
regionen och att partiet erhållit minst fem
procent av i landet avgivna röster.
Enkammarsystemets företrädare har sökt
skapa en konstruktion så att väljarna
stimuleras att vid sidan av partivalet också intressera
sig för personvalet. I en kommentar betonas
att det emellertid gäller att tillse, ”att utgången
av personvalet inte blir slumpmässig”.
Partierna bör lärför behålla ett väsentligt inflytande
på detta. Det sker genom att varje valkrets
indelas i ortskretsar, där den av partiet
rekommenderade kandidaten placeras överst, skild
från övriga kandidater.
Vidare heter det, att även om personliga
valkampanjer kan vara önskvärda, bör de inte få
en alltför personlig tillspetsning.
Om valförfarandet sägs:
• Alla partier skall ha gemensam valsedel.
® Samtliga kandidater måste ha officiell
sanktion.
• För registrering krävs antingen att partiet är
representerat i riksdagen eller att partiet har
minst 15 000 medlemmar inskrivna för hela
riket eller 1 500 för registrering i viss
valkrets.
• På regionvalsedeln placeras namnen i den
ordning partiet anmäler dem.
• På kretsvalsedeln placeras de i
bokstavsordning.
• Röstning sker genom ett kryss för person.
• Röstning förutsättes ske två dagar, söndag
och måndag.
Minoriteten hävdar, att tvåkammarsystemet
i stort sett fungerat väl. Den nuvarande
förnyelsen med en åttondel av första kammarens
ledamöter varje år föreslås ersatt med en
förnyelse av halva ledamotstalet vart fjärde år.
Kammaren bör alltjämt ha 150 ledamöter.
Det står enligt förslaget riksdagen fritt att
besluta om rådgivande folkomröstning, medan
utredarna avvisar beslutande folkomröstning
som ett mera normalt återkommande inslag.
Grundlagsändring skall dock kunna
underställas sådan folkomröstning, om minst en
tredjedel av riksdagens ledamöter det önskar.
Röstar över hälften emot i en sådan
folkomröstning faller förslaget.
Reformerad riksdag
Riksdag blir organet och riksmöte namnet
på session. I huvudsak regleras formerna i
riksdagsordningen. Det lagtima riksmötet skall
årligen inledas den 15 oktober samt normalt
inte pågå längre än till den 15 maj. Talmän
och utskott väljs för hela fyraårsperioden.
Inom tre dagar efter riksmötets början skall en
”regeringsförklaring” avges av statsministern.
Statsverkspropositionen blir budgetproposition
och avlämnas senast i mitten av december med
en månads motionstid. Då talman i vissa fall
skall fungera som riksföreståndare erhåller han
inte rösträtt men vid lika röster utslagsrätt.
För ledamot som valts till talman skall
ersättare inkallas.
Utskotten stöps om. Två nya utskott
inrättas, en finans- och en lagnämnd. Nuvarande
statsutskottets fem avdelningar samt
bevill-nings- och jordbruksutskotten ersätts med sju
självständiga finansutskott. Bankoutskottet
försvinner. Utrikes-, konstitutions- samt de tre
lagutskotten blir liksom allmänna
beredningsutskottet kvar.
Finansnämnden har till uppgift att från
stats-finansiell synpunkt bedöma samtliga
finansärenden. För att göra det möjligt för
opposi
180
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 6 00:01:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1963/0180.html