tionen att intill slutskedet av riksdagens budgetarbete hävda alternativa linjer kan budgetärenden, om en tredjedel av nämnden så önskar, bordläggas intill kompletteringspropositio-nen. Finans- och lagnämnden skall också genom ”dubbel utskottsbehandling” utgöra en garanti mot förhastade beslut. Dubbel utskottsbehandling skall ske i lagärenden om en tredjedel av riksdagens ledamöter önskar göra lagförslag till föremål för ytterligare utskottsbehandling. En nyhet för riksdagen är ersättare. Utredningen föreslår en till 20 år sänkt rösträttsålder. Lagstiftningen Enligt författningsutredningens förslag skall lag endast vara författning som innehåller så väsentliga rättsregler att den för sin tillkomst kräver riksdagsbeslut. Gundlag stiftas liksom nu. Successionsordningen kan icke ändras utan konungens medgivande. Lagrådet kvarstår med utvidgat område. Den nuvarande regeringsformens bestämmelser om beskattning och budgetreglering har helt ändrats. Redan gällande praxis har utvecklats i strid med grundlagen. Budgetens uppställning skall inte regleras i grundlagen utan genom en särskild budgetlag. Uttrycket Enligt förslaget till författningsreform skall talmannen, alternativt första kammarens talman Gustaf V. Sundelin, kunna fungera som riksföreståndare till dess ny tronföljare utsetts. ”bevillning” har genomgående ersatts med ”skatt” och det ålderdomliga uttrycket ”statsverket” blir ”staten”. Riksdagen föreslås få en lönedelegation, som på riksdagens vägnar skall kunna godkänna avtal men dock inte förhandla. Misstroendevotum En av de viktigaste nyheterna är införandet av misstroendevotum. Konstitutionsutskottets granskning skall normalt avse en redovisning av gällande praxis. Den skall ersätta det nuvarande dechargeförfarandet. Misstroendevo tum och därmed förbunden avgångsskyldighet införes efter vissa bestämda regler. För beslut om misstroendevotum krävs att mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar härför. Detta hindrar att tillfällig frånvaro blir avgörande. Rikets styrelse i krig För första gången föreslås formerna för rikets styrelse vid krig eller krigsfara mot det moderna krigets bakgrund. Vid krig eller krigsfara kan riksdagen bemyndiga regeringen att genom ramlagar meddela föreskrifter, som normalt skulle krävt riksdagsbeslut. Riksdagen kan då sammankallas på annan ort än Stockholm samt val inställas. Om krigsförhållandena blir allvarliga kan talmannen alternativt talmännen efter samråd med statsministern överlåta riksdagens befogenheter till en krigsdelegation. Denna skall bestå av talmännen samt ledamöterna i utrikes-och konstitutionsutskotten. I yttersta nöd, då inte ens krigsdelegationen kan fungera, skall regeringen ”till rikets skydd och krigets slutförande” överta riksdagens uppgifter, men får ej stifta grundlag. Konungens ställning Författningsutredningen har inte haft att pröva frågan om monarki eller republik, men parlamentarismens inskrivande i författningen berör på olika sätt statschefens ställning. Ordet ”Kungl. Maj:t” tas bort. Statsråden skall inte längre framstå som konungens rådgivare. Konungens främsta uppgift blir att utnämna statsminister. 181